Demokrati bakom lyckta dörrar

Behovet av transparens i samhället har nyligen väckt känslor både i vårt lilla Raseborg och i Finland. Nobelvinnaren Bengt Holmström uttryckte sina åsikter i Helsingin Sanomat, där han menade att öppenhet och allmän debatt skadar och sinkar det demokratiska beslutsfattandet. Enligt Holmström skulle social- och hälsovårdsreformen ha lyckats bättre om besluten skulle ha fattats utan allmän diskussion. Kim Isakssons viktiga kommentar i Västra Nyland för ett par veckor sedan tog upp samma tema. Han efterlyser transparens i stadens agerande i samband med Norra hamnen -projektet.

Låt oss för stunden glömma Raseborg och social- och hälsovårdsreformen och i stället betrakta frågan om öppenhet och demokrati på en mer allmän nivå. Det finns ett flertal färska forskningsresultat som entydigt visar att det finns ett starkt, positivt samband mellan graden av demokrati och öppenhet. Amerikanska forskare har till exempel visat att öppenhet och demokrati går hand i hand, även om man tar effekten av ekonomisk utveckling i beaktande. Det här betyder att det positiva sambandet mellan transparens och demokrati inte kan förklaras genom att de rika länderna helt enkelt bättre skulle "ha råd" att vara öppnare än de fattigare länderna.

Den som inte låter sig övertygas av forskningslitteraturen kan också reflektera över den övergripande utvecklingen av västerländska samhällen under de senaste flera hundra åren. Det finns naturligtvis många avvikande fall och periodisk variation, men den stora bilden är utan tvekan en samtidig ökning av demokrati och öppenhet i samhällen. Det vanliga folket har gradvis inkluderats i samhälleliga funktioner genom just öppenhet. När moderna västliga demokratier tog sina första konkreta steg mot demokrati under 1800-talet var den fria pressen en avgörande faktor. Pressfrihet är på många sätt lika med öppenhet och den utvecklades tillsammans med våra nuvarande demokratiska institutioner och praxis.

De som stöder det holmströmska idealet vill nu påpeka att de nog accepterar att öppenhet är en viktig del av demokrati – så länge den inte begränsar beslutsfattarna. De är sällan övertygade om det generella sambandet mellan öppenhet och demokrati, eftersom deras uppfattning om demokrati inte utgår från att medborgarna bör ges en viktig roll i beslutsfattandet. Demokrati betyder olika saker för olika människor.

De som helst skulle minska öppenheten i samhällelig dialog har oftast också lite svårt med den forskning som påvisar att öppenhet i beslutsfattandet brukar öka medborgarnas förtroende för politiken. Öppna processer kan till och med göra det lättare för folk att acceptera beslut som de annars inte tycker om, och i allmänhet uppskattar medborgarna öppenhet i beslutsfattandet och inom den offentliga förvaltningen. Demokratins effektivitet kan förstås drabbas av öppenhet, men vi hamnar nog i en värre knipa om vi stänger dörrarna till maktens korridorer.

Lauri Rapeli Forskningschef vid Åbo Akademi