Debatten om 1918 kan gå upp i varv

Produktiv. Sture Lindholm har skrivit nio fackböcker och medverkat i ytterligare nio läroböcker. Den nyaste läroboken utkom för några veckor sedan.Bild: Niclas Erlin

Historikern Sture Lindholm som mottar SFV:s folkbildningspris säger att det ännu finns mycket att forska i när det gäller inbördeskriget.

Sture Lindholm har försett gymnasieeleverna med ett stort antal läroböcker och därtill har han gett ut många banbrytande verk om inbördeskrigets fasor och följder i Västnyland.

Det lyfter Svenska folkskolans vänner, SFV, fram i sina motiveringar till att ge den västnyländska historikern årets folkbildningspris.

– Det känns fint att få den här erkänslan, för det är i hög grad folkbildning som jag sysslat med sedan jag blev studieledig.

Lindholm har paus i sitt jobb som lärare i Ekenäs gymnasium och sedan hösten 2016 har han forskat, skrivit och föreläst på heltid.

Hans specialområde, händelserna 1918, har gett honom fullspäckad kalender den här våren, då inbördeskriget fått mycket uppmärksamhet. I februari och mars deltog han i drygt 30 evenemang som föreläsare eller debattör. April och maj går i samma tecken.

– Det finns ett väldigt stort behov av att få veta mer om händelserna, konstaterar Lindholm som den här våren även hunnit recensera böcker och bidra med texter om kriget bland annat i VN.

Blir aldrig färdigt

Lindholm säger att kriget 1918 hör till de mest utredda ämnena i den finländska historien. Han konstaterar att krigets offer kartlagts rätt bra genom projektet Krigsdöda i Finland 1914–1922, som bland annat utmynnade i en omfattande faktabank. Helt färdigt blir jobbet ändå inte, säger han.

– Vi kommer aldrig att kunna säga exakt hur många som dog i kriget. Det kommer alltid att finnas ett mörkertal.

Ibland efterlyses en sanningskommission eller motsvarande för att slutligen reda ut vad som skedde under det dramatiska året 1918, men Lindholm tror inte att en sådan kunde bidra med särskilt mycket nytt.

Ändå finns det många stenar kvar att vända på, säger han:

– Det som gör att ämnet ännu är känsligt är att de vitas illgärningar i praktiken preskriberades redan 1918. Handlingarna har aldrig retts ut grundligt. Därför ältar vi det här ämnet om och om igen.

Känslor kommer in

Sture Lindholm tror att den aktuella diskussionen om 1918 nu är på väg in i ett känsligare skede. Snart har det förlöpt exakt 100 år sedan de egentliga krigshandlingarna avtog och efter dem ökade vedergällningarna från de vitas sida.

Ljuskäglan riktas snart mot avrättningar och fångläger.

– Vi kommer in på väldigt svåra frågor. Jag antar att det kommer mera känslor in i bilden och att diskussionen går upp i varv.

– Samtidigt är det bra att de här frågorna vädras, säger Lindholm och lyfter fram historikern Heikki Ylikangas konstaterande att inbördeskriget kan beskrivas som en varböld som måste spräckas innan den kan läkas.

Även sensation

Sture Lindholm säger att diskussionen om händelserna 1918 är mer balanserad än den var för ännu några decennier sedan.

– Kriget är numera ren historia för de allra flesta, säger han och konstaterar att historikerna är rätt samstämmiga i sina analyser av kriget.

Det utges böcker om 1918 på löpande band och Lindholm ger flera av dem ett väldigt gott betyg. Samtidigt säger han att det dykt upp skribenter som gör anspråk på att behandla ämnet facklitterärt, men som tenderar att vara sensationslystna.

– Det finns tyvärr på finskt håll författare som har en klar förhandsinställning och som presenterar händelserna utifrån det, utan att i någon större utsträckning använda sig av källkritik.

Färsk lärobok

Lindholm har medverkat i nio läroböcker för gymnasiet. Tre av dem är han ensam författare till och sex har han skrivit i samarbete med andra. Den färskaste boken, Civilisation – världen i förändring – producerade han tillsammans med Tom Gullberg och den utkom för några veckor sedan.

Nio stycken är också de fackböcker som Sture Lindholm släppt. Den senaste i raden handlar om fånglägret i Dragsvik och den kom ut även i finsk översättning i höstas. Det var en formulering i den finska utgåvan som nyligen gav Lindholm utmärkelsen årets Menings-Finlandia, ett litteraturpris vars syfte är att fästa läsarens uppmärksamhet vid enskilda formuleringar i verken.

Fler evenemang

Sture Lindholm är en av föredragshållarna under ett seminarium på Lärkkulla i Karis den 2 maj. Det handlar om händelserna 1918 ur ett finlandssvenskt perspektiv. Likaså medverkar han i ett seminarium i Dragsvik den 9 juni, som hålls i samband med att det röda minnesmärket utanför garnisonen återfår sina namnplattor i uppdaterad form. Båda seminarierna kräver anmälning av dem som vill delta.

SFV:s folkbildningspris instiftades 1942 på initiativ av skolrådet John Österholm. Prissumman är 15 000 euro.

Många pris

På sin vårfest i Helsingfors den 11 april delade Svenska folkskolans vänner ut ett 20-tal pris, medaljer och vistelsestipendier.

Bland mottagarna finns också Karisbon Stefan Mutanen, som fick en av årets fyra Hagforsmedaljer. Den ges för gott arbete för den svenska kulturen i landet. SFV konstaterar att Stefan Mutanen som vd för Folkhälsan gjort en värdefull insats för svenskan i samhället. Prissumman är 2 500 euro.