De spanska sniglarna här för att stanna

Den har många ovänner, den spanska skogssnigeln, eller mördarsnigeln. Men endast få rår på den. Till all lycka är mördarsnigeln kannibal och det kan man utnyttja i kampen mot den.

Jouni Stordell, miljöinspektör vid Raseborgs stad, är något av en expert på invasiva arter. Han ägnade sommarsemestern åt att bekämpa jättelokor. Jättebalsamin är en annan art han känner väl till.

– Jättebalsamin är ganska harmlös, den är inte giftig. Men den breder ut sig och tar över växtligheten där den slår rot.

Jättelokan däremot är farlig:

– Får man växtsaft på huden och exponeras för solljus får man brännblåsor, förklarar Stordell.

Mördande ovän

Lupinen som på våren lyser upp vägkanterna med sina lila och rosa blommor hör också till de invasiva arterna.

Liksom mördarsnigeln. Dem finns det gott om i bland annat Billnäs.

– Det finns dessutom en större förekomst vid Västerby strand. På Västerby naturskyddsområde finns det också ett stort bestånd av jättelokor, säger Stordell.

Varför den spanska skogssnigeln kommit att kallas mördarsnigel kan man ha olika teorier om. En är att de tar livet av all växtlighet som kommer i deras väg.

Inte över broarna – ännu

Västerbysniglarna verkar ha inlett sin invasion österut och har åtminstone nått Österby.

– Hittills verkar de ändå inte ha kommit över Pojoviksbron, säger Stordell.

Det vill säga – hittills har inga rapporter om mördarsniglar i Ekenäs centrum kommit till hans kännedom.

– Vi har inte heller fått många observationer från Karis, men de verkar ha nått fram till Malmgatan i Karis.

Det betyder inte att de inte kan finnas i Ekenäs och Karis, de kan befinna sig i äggstadiet. Det kan ha varit så de kom till trakten också:

– Det finns en teori om att de kommit till Västerby med plantor som handelsträdgårdar importerat, säger Stordell.

Till vilken nytta?

Det var just i närheten av en handelsträdgård som Ekenäsbon Marina Lönnroos stötte på mördarsniglar första gången för omkring sex år sedan.

– Vi har vänner som bor nära en handelsträdgård och det lär vara alldeles tjockt av mördarsniglar där just nu, hundratals av dem.

Själv vistas hon mycket i Österby och i trädgården där dök mördarsniglarna upp första gången för tre år sedan.

– Jag tycker om djur, men undrar nog vilken nytta mördarsniglar och fästingar gör.

Hon konstaterar att hon ogärna gör ens en fluga förnär – men när det gäller mördarsniglarna är hon ganska rå:

– Jag hugger av dem på mitten med en spade, sen slänger jag dem i häcken, de brukar bli uppätna av andra mördarsniglar.

Kämpa tillsammans!

Stordell hoppas flera i ett grannskap kunde göra gemensam sak och tillsammans bekämpa sniglarna då de dyker upp.

– Vi lär inte bli av med dem, men man kanske kan begränsa populationen.

Det svåra med mördarsniglarna är att de har så få naturliga fiender, den främsta är faktiskt mördarsnigeln själv, kannibal som den är.

I viss mån lär också igelkottar och grävlingar äta mördarsniglar. Och myskankor, men inte vanliga ankor.

– Jag försökte själv utrota mördarsniglar i Billnäs med vanliga pekingankor. Men det gick åt pipan, de var helt ointresserade av sniglarna.

Stordell tipsar om ett hyfsat enkelt sätt att ha livet av mördarsnigeln.

Det går ut på att man dödar en snigel, exempelvis kan man dela den i två bitar med hjälp av en spade såsom Marina Lönnfors gör, och sedan strör man järnfosfatmedlet Ferromol över den.

– Snigelns kompisar kommer för att äta upp sina döda vän. De får i sig järnfosfat vilket gör att de torkar inifrån och dör.

Tipsen är många

Ett annat knep – från den svenska tidningen Allt om trädgård – är att samla ihop sniglar och frysa in dem. De fryser ihjäl och kan sedan slängas på komposten. Metoden är kladdfri i varje fall, men det är förstås inte alla som vill fylla frysen med mördarsniglar.

Hur det går med äggen, om de bär på sådana, blir litet oklart. De övervintrar ju i trädgården, så kanske de dessvärre också klarar frysbehandling?

En ölfälla – en nedgrävd skål som fylls med öl – sägs vara ett skonsamt sätt att ha livet av sniglarna – de kryper över skålkanten och drunknar.

Äta de fångade mördarsniglarna kanske man ska undvika även om det finns recept på nätet. Mördarsniglarna kan sprida sjukdomar, åtminstone sägs hundar kunna få hjärnhinneinflammation om de slickar i sig av mördarsnigelns slem.

Här kan du se en video där en mördarsnigel smaskar i sig något som kommit i dess väg.

Bekämpning

I all bekämpning är det viktigast med fortsatta åtgärder årligen, tills man konstaterar att området är rent från den oönskade arten.

Jakten på mördarsniglar bör börja redan på våren. Använd gärna järnfosfat eller –sulfat.

Jättelokan bör bekämpas i tidigt skede, främst genom att gräva upp plantorna och torka, även långvarig slåtter eller bete är effektivt.

Jättebalsamin och lupin kan bägge bekämpas genom att använda marken som betesmark där det är möjligt, tipsar Jouni Stordell.