De gräver fram medeltidens ofunna skatter

Kursdeltagare. Sofia Palmén deltar för första gången och Josefine Björklund för andra året i Hangö sommaruniversitets kurs i medeltidsarkeologi. Bild: Jannica Luoto

På Slottsmalmen invid Raseborgs slott ligger fynden bevarade bara några decimeter under markytan. I år kommer ett urval av kursfynden att ställas ut på museet Ekta i Ekenäs.

– Man tror att knektarna spelade spel för att fördriva tiden då de inte försvarade slottet och drev in skatter, säger Raseborgs museichef Dan Lindholm.

På Slottsmalmen öster om Raseborgs slott är utgrävningarna i full gång. Ett av de nyaste fynden är en liten speltärning med små ingraverade cirklar. Elina Terävä som är ansvarig för fynden plockar varsamt ut den ur den lilla minigrippåsen. Tärningen är ett av årets många fynd som ligger nerpackade i den ljusbruna papplådan. Där samsas tärningen om utrymme med bland annat delar av smycken, keramikskärvor och glasbitar. Även en del av fynden är gamla krigsföremål.

– Det känns som att det överraskande många fynd i år, säger Terävä och lyfter upp en skör vapenbit.

Hon är framför allt intresserad av gamla krigsföremål. Eftersom de ofta är av metall är många av dem väldigt sköra då de lätt börjar rosta sönder. Metallföremål kan däremot bevaras relativt bra i kalkrik jord. På slottsmalmen kan det delvis vara en orsak.

För tillfället gräver kursdeltagarna på olika marknivåer. En utgrävning är på mark som är och var över vattenytan på 1500-talet, medan den andra utgrävningen görs på en plats som har varit under vattenytan.

– Det är intressant att hitta saker där och vi förbryllas fortfarande över hur fynden kan ha hamnat där, säger Lindholm.

Utställning på Ekta

Kursen har hunnit pågå i snart två veckor. Efter den tar nästa medeltida arkeologikurs över och den pågår i ytterligare två veckor. Kursen har redan ordnats i åtta års tid. Museichefen säger att de varje år gräver fram nya, värdefulla fynd. Nytt för i år är att ett urval av fynden ställs ut på Ekenäs museicentrum Ekta på utställningen "Raseborg – maktens borg". En del av fynden har redan flyttat in på museet.

– Tidigare i år hittade vi en ljusstake som man antagligen placerade i stockväggen. Den finns redan på utställningen, säger Lindholm.

Han tror att många av sommarens fynd kommer att platsa på utställningen. Speltärningen är ett av de finare fynden men också en nästan helt hel sax som Terävä visar upp kommer antagligen att vara del av utställningen.

– Det är sådana fynd som man bara kan drömma om att hitta, säger Lindholm.

Andra fynd som har gjorts är glasbitar från Böhmenområdet i nuvarande västra Tjeckien. Också svart keramik som var populärt i Skåne i Sverige och i Danmark finns nerpackade i papplådan. Både Terävä och Lindholm tycker att det är spännande att hitta värdefulla föremål utanför borgen och att försöka fundera hur de har hamnat där.

Tålmodigt arbete

Vid den övre utgrävningspunkten sitter Josefine Björklund och Sofia Palmén och gräver med varsitt redskap. De deltar båda i Hangö sommaruniversitets kurs, Björklund för andra året.

– Jag har ännu inte hittat något desto större fynd, medan Sofia har hittat en del, säger Björklund.

Palmén har bland annat hittat spelbrickor. Hon valde att delta i kursen eftersom Björklund tipsade henne om den.

– Sen är jag också intresserad av historia, säger Palmén.

De tycker båda att kursen har varit intressant.

Fantasin får flöda

Arkeologi handlar inte bara om att gräva fram föremål. En del av det arkeologiska arbetet är också att försöka gissa den historiska bakgrunden.

– Vem har ägt föremålet? Vad har det använts till och varför finns det på just det stället? Det finns många frågor att reflektera över, säger Lindholm.

Även vad människorna åt på 1500-talet är något som exempelvis ben kan ge svar på. Då gäller det att ta reda på till vilken fisk eller vilket djur benet hör. Utifrån den informationen kan arkeologerna gissa sig fram till allt från samhällsklass till vilka vanor som människorna på området hade.

Vid arkeologiska utgrävningar gäller det att vara försiktig, många bitar är sköra och går lätt sönder. Då det händer måste man samla ihop delarna och senare försöka plocka ihop dem.

Relativt outforskat

Slottsmalmens fynd är från 1500-talet eller ännu äldre. Det är kanske inte så oväntat med tanke på att slottet övergavs i mitten av 1500-talet efter nästan 300 år som borg.

På Slottsmalmen har man hittat fynd relativt nära ytskiktet.

– Fynden är mycket välbevarade vid Raseborgs slottsruiner då det inte har uppstått en stad vid slottet efter att det övergavs. I andra städer som till exempel Åbo har det byggts upp städer vid slotten, säger Lindholm.

Vid byggnadsverksamhet rörs jordmassorna om då man bygger vägar och husgrunder. Vid Raseborgs slott blev marken lantbruksområden med ängar och odlingsmark vilket har gjort att fynden bevarats.

– Det är därför området vid slottet är ett så värdefullt forskningsområde. Vi har inte hittat några fynd som skulle vara nyare än 1500-tal, säger Lindholm.

Tidigare har de flesta arkeologiska undersökningarna gjorts i och precis vid borgen. Sedan år 2008 har fokusen däremot förflyttats lite längre bort i och med den arkeologiska kursen som Hangö sommaruniversitet ordnar.

En stor del av det forskarteam som gräver vid Slottsmalmen har varit med sedan start. Orsaken till att man gräver österom slottet är att vägen till slottet tidigare gick där.

Grävandet vid Slottsmalmen kommer att fortsätta tills man når ren jordmassa.

Utställningen "Raseborg – maktens borg" visas på Ekta och pågår 20.4.2016–29.1.2017.

Fakta

Typisk medeltidsborg

Raseborgs slott byggdes under 1370-talet och nämns för första gången i ett brev som är daterat år 1378.

Den hade antagligen i första hand en handelspolitisk roll.

Borgen övergavs år 1558.

Restaureringen av borgen startade år 1890, och den har därefter renoverats flera gånger.

Fakta: Raseborg.org, Dan Lindholm

Mer läsning