Dammen brast, nu får vi se vart det leder

Respekt för andra människor vävs på ett naturligt sätt in i småbarnspedagogiken genom att arbeta med och förstå känslor, säger chefen för småbarnspedagogik i Raseborg Charlotte Lindh.Bild: Johanna Lemström

Uppropet #dammenbrister mot sexuella trakasserier i Svenskfinland publicerades förra veckan. Nu hoppas många att daghem och skolor tar lyra och inleder kampen mot övertramp redan då barnen är små.

Uppropet #dammenbrister samlade över 6 000 namn och bland de anonymiserade vittnesmål som publicerats avslöjas oegentligheter i Svenskfinland på i stort sett alla områden – i lågstadier, högstadier, gymnasier, den akademiska världen, bilskolor, arbetslivet och så vidare.

Det absolut vanligaste är att det är män som trakasserar kvinnor, går över respektive kvinnas personliga gräns. Ett problem många lyfte fram efter att #dammenbrister publicerades var att trakasserier är så pass normaliserade, de "hör till vardagen".

För att få ett slut på trakasserierna önskar bland annat Raseborgsbon Diana Nyberg Lindholm (VN 1.12) att diskussionen för att motverka dem startar i tidig ålder.

– Jag tror man ska börja i dagis och skolor. Skolan har en viktig roll. Man måste ge personalen utbildning att hantera de här frågorna. Kommunerna måste ta tag i frågan börjande där, anser hon.

Vävs in naturligt via känslor

Chefen för småbarnspedagogik i Raseborg, Charlotte Lindh, är huvudansvarig för stadens dagvård och förskola.

Hur jobbar ni förebyggande mot övertramp?

– Vi jobbar mycket med barnens känslor, kompisrelationer och grupptillhörighet och det är ju i högsta grad förebyggande. Barn gör inte andra barn illa med avsikt, men för att kunna förstå hur den andra känner måste man först lära sig att förstå sina egna känslor, svarar Charlotte Lindh.

Någon jämställdhetsplan har man inte inom småbarnspedagogiken, men i höstas togs en ny antimobbningsplan i bruk, säger hon.

– I den fokuserar vi mycket på respekt mot andra. Det är ett sätt att jobba förebyggande.

Om personalen upptäcker något skoj eller bråk som går över gränsen, kanske kränker ett annat barns integritet, så har personalen verktyg för att ta tag i det.

– Personalen har tydliga instruktioner för hur den ska agera. Man tar barnen skilt, diskuterar vad som är rätt och fel. Vårdnadshavare informeras, de ska hållas ajour om något hänt deras barn.

Det barn som gått över en gräns får veta att det inte är okej och det barn som råkat ut för något får lära sig att säga nej, beskriver Charlotte Lindh.

Måste ta tag i det

– Ett respektfullt beteende börjar hos oss vuxna. Vi måste ta tag i saker om något händer och vi har en vägledande roll, säger Charlotte Lindh.

Att skyla över, "inte gör ett nummer av det", om något inträffat är inte rätt väg att gå. Man måste som vuxen visa var gränsen går.

– Det är alltid en subjektiv upplevelse om man tycker något gått för långt, man har rätt att känna som man känner.

Om man inte markerar ett felaktigt beteende kan barnen tro att det är okej och ta beteendet med sig upp i högre ålder, fortsätta på samma sätt.

Plan för skolorna

I Ingå säger bildningschef Merja Olkinuora att hon utifrån #metoo och #dammenbrister inte drivit på någon fråga i någon av kommunens skolor.

– Vi har ju bara lågstadieskolor i Ingå, säger hon, men skyndar att tillägga att det givetvis kan ske övertramp även i lågstadier.

Hon hänvisar till kommunens pinfärska plan för jämställdhet och likabehandling.

– I den planen nämns de här frågorna, jämställdhet mellan män och kvinnor, i enlighet med jämställdhets- och diskrimineringslagen.

Planen för jämställdhet och likabehandling är i kraft fram till 2019. Planen ska uppdateras vart tredje år utifrån resultatet från en enkät som skolpersonal och vårdnadshavare ska besvara. Dessutom ska man i Ingåskolorna årligen i maj ordna en temadag eller -vecka på temat jämställdhet och likabehandling.

Också värdegrunden i Ingå kommuns läroplan tangerar jämställdhet och likabehandling.

– I läroplanen står att skolorna i Ingå fungerar så att varje elev lär sig godkänna och respektera sig själv, andra människor och sin omgivning.

Också Hangös bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson hänvisar till stadens plan för jämställdhet och likabehandling i skolorna.

– Den har inte direkt att göra med #dammenbrister eller #metoo-rörelserna, men planen bygger långt på jämställdhetslagens sjunde paragraf.

Så vad händer om det sker övertramp i någon av era skolor?

– Alla fall är unika, så det varierar från fall till fall. Men vi ingriper, det är klart. För övertramp är inte acceptabelt, säger Karl-Erik Gustafsson.

Kampanjer gör oss medvetna

Gustafsson hoppas man skulle våga stå upp emot sexuella trakasserier och övertramp utan kampanjer som #dammenbrister och #metoo, men vet av erfarenhet att det kanske är just kampanjer eller en saks aktualitet som gör folk medvetna:

– Då de första antimobbningsplanerna gjordes upp för över tio år sedan pratades det ju mycket om mobbning och man blev medveten om det. Den som var mobbad blev också medveten om att den inte var ensam. Det kan också ge styrka.

Karl-Erik Gustafsson säger att han inte känner till några fall i Hangös skolor där elever eller lärare utsatt andra för sexuella trakasserier.

– Men tack vare kampanjen medvetandegörs vi alla och kan se sådant vi inte sett tidigare.

Tips från Rädda barnen

Börja lära barnet att tvätta sina privata kroppsdelar och att torka sig efter toalettbesök själv så tidigt som möjligt.

Uppmana inte barnet att kramas, pussas eller sitta i knäet på släktingar och vänner. Fråga i stället om barnet vill göra det.

Förklara att om någon gör, eller vill göra, något med ens kropp som man själv inte vill, då får man säga nej och berätta det för andra vuxna.

Lär barnet att man får säga nej även till personer man tycker om.

Källa: ÖN/Rädda Barnens handbok Stopp! Min kropp!