Dåligt vatten i inre skärgården

Kvaliteten på kustvattnet i stora delar av Västnyland är dåligt. Det beror på syrebrist i vattnet i drygt tjugo år.

Kvaliteten på kustvattnets ytvatten från Raseborg till Ingå är dåligt enligt Finlands miljöcentrals vattenkarta.

En orsak är syrebrist både vid havsbottnen och i vattenmassan ovanför.

– Det beror på övergödning. Närsalter som fosfor och kväve förs ut i vattnet och om man göder bra växer det bra, säger Mikaela Ahlman som är biolog vid närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland.

Men det är inte bra att det växer för mycket i vattnet. Vattnet blir grumligt, blågröna alger trivs och det börjar växa stora mängder trådalger. Det gör det besvärligt att både simma och paddla.

Dessutom gynnas växtligheten på grundare vatten. När trådalgerna dör lossnar de från underlaget och förs med vågorna och vinden och kan då täppa till en hel vik, eller så lägger de sig på bottnen och kväver allt som lever under dem.

Finns det tillräckligt med syre äter mört och braxen de döda algerna. De stora algmassorna som sjunker ner till bottnen bryts ner av bakterier.

– När massan är större än bakterierna klarar av att bryta ner normalt så börjar en anaerobisk nedbrytning. Då bildas svavelkväve, som är en giftig gas, i vattnet. Och då dör allt annat levande.

Ingen fisk

Syrebristen i vattnet syns inte på ytan, men fiskare blir snabbt medvetna om det eftersom det inte finns fisk i vattnet.

– Där det inte finns syre kan varken bottendjur eller fiskar eller andra organismer som behöver syre leva.

Enligt NTM-centralens mätningar började syrebristen redan på 90-talet och har varit ett problem under hela 2000-talet.

– Fiskare reagerade på att det inte fanns sik. Då vi kollade bottnarna så visade sig att det inte fanns syre.

Alla är skyldiga

Belastningen kommer från land via åar och älvar som bär närsalter från jordbruket, industrin och reningsverken. Dessutom förorsakar bosättning som inte är uppkopplad till något reningsverk närsaltbelastning.

Det kommer också en del luftburen kväve från omgivande länder i Europa.

En del kommer också från de ryska utsläppen eftersom Finska vikens returström går förbi Finland.

– Men det är 30 sjömil från kusten så merparten står vi själva för.

Vad kan man göra?

– Man kan minska belastningen. Tyvärr har inte insatserna varit så lyckade att de syns. Det finns en liten trend mot förbättring, men tillsvidare är det osäkert om den är fortgående.

Vattnets ekologiska tillstånd mäts genom att se vilka bottendjur och växtplankton som lever i vattnet. Blåstångens växtdjup har också stor betydelse. Klorofyllmängden, syre-, kväve- och fosforhalten mäts också.

Fakta

Vad görs för att förbättra situationen?

Det finns ett åtgärdsprogram för vattenvård för Nyland för 2016–2021. Programmet är en fortsättning på åtgärdsprogrammet 2010–2015.

Avloppsreningen ska effektiveras och utvidgas.

Det nya miljöersättningssystemet för jordbruket från och med 2015 ska minska föroreningen från jordbruken.

Fler skyddszoner för jordbruk, speciellt på lutande strandåkrar och översvämningsområden.