Utställningen Funkis i Karis som öppnade i galleri Fokus för en vecka sedan har hittills varit en publikframgång.
– Boendemiljö är kanske något som ligger människor nära, säger Göran Fagerstedt.
Han är ordförande för Karis musei- och hembygdsförening som svarar för utställningen i samarbete med Västnyländska kultursamfundet.
Innehållet i utställningen har sammanställts av föreningens vice ordförande, historiker Kim Björklund, i samarbete med arkitekten Kristiina Mäntynen.
Toppar statistiken
Utgångspunkten för utställningen är den inventering som för cirka 10 år sedan gjordes över Karis hovarkitekt, Hilding Ekelunds, arbeten. Tillsammans med Lars Rejström hör Ekelund till de arkitekter som satt sin prägel på stadsbilden genom att ha ritat en stor del av de offentliga byggnaderna. Ekelunds första byggnadsprojekt i Karis var det kombinerade apoteks- och bostadshusets vid Elins Kurcksgatan som stod klart 1940.
Från slutet av 1930-talet in på 50-talet florerade också den så kallade byggmästarfunkisen, det vill säga "sockerbitshusen", ritade av lokala byggmästare.
– Vi märkte att de husen inte har dokumenterats utan hamnat lite i skymundan, säger Göran Fagerstedt.
En inventering av byggmästarfunkisen satt bra i tiden då en uppdatering av detaljplanen för Karis centrum är under arbete och man kunnat samarbeta med stadens tekniska avdelning.
Under arbetets gång kom Kim Björklund i kontakt med arkitekten Kristiina Mäntynen som inventerat byggmästarfunkis i hela landet. Inventeringen hittar man på webbsajten kansanfunkis.fi.
– När vi tillsammans med henne gjorde en genomgång visade det sig att av ungefär 400 hus av den typen i hela landet finns 43 i Karis. Karis är med andra ord unikt, här finns fler funkishus än någon annanstans.
Krusidullfria kuber
Varför då så mycket byggmästarfunkis i just Karis? Orsakerna kan vara flera. Inte helt osannolikt har Hilding Ekelund som också fungerade som något av köpingens inofficiella arkitekt inspirerat.
– Nästan alla ritningar i Karis gick via honom på den tiden, påpekar Göran Fagerstedt.
Trenden kan också ha spridits genom att man velat ha ett likadant hus som grannen. Det vill säga ett kubformat hus med två likvärdiga våningar; rappning i ljusa färger; ett platt eller valmat tak; rena, klara linjer utan krusiduller.
Bok och seminarium i höst
Till byggmästare som satt sin prägel på Karis hör bland annat Artur Eklöv, H. B. Törnqvist, Uno Jansson, Levi Backman, Torsten Backman och Knut Adolfsson. Bland de lite mer sentida finns Rainer Holmström och Erkki Koponen som båda var anställda inom den kommunala byggnadsinspektionen. Ett ytterligare namn är Knut B. Lindgrén.
Har ni fått alla hus med i inventeringen?
– Ganska bra tror vi, men det är också en fråga om hur man drar gränsen. Vissa hus har ändrat utseende genom åren och är inte länge renodlade funkishus. Vid Centralgatan i närheten av Tallmo finns några större hus i funkisstil som Kristiina Mäntynen valt att inte ta med i sin egen inventering, säger Göran Fagerstedt.
Vissa av husen har också rivits genom åren. Kanske på grund av att de inte har underhållits på rätt sätt.
– I stort sett verkar husen vara gediget byggda.
Funkisutställningen i Fokusgalleriet pågår fram till den 8 april, med stängt under påsken.
Kommentarer och uppgifter om husen tas gärna emot. I maj utlovas en guidad funkistur och i höst knyts säcken ihop med ett seminarium i samband med vilket man också ger ut en bok om funkisen i Karis.
Funktionalism
Stilriktning som uppstod i slutet av 1920-talet. Kom ut till landsorten och småstäder i etapper.
I Karis började man bygga enligt stilen under 1930-talets andra halva. Funkisbyggnader från den tiden är bland annat Socis, Bio Pallas och stadshuset.
Av andra än arkitekter planerad funkis brukar bland annat kallas för byggmästarfunkis.
