Den mäktiga centralen som styr och ställer – eller gör den?

Närings-, trafik- och miljöcentralen, NTM-centralen, vad är det riktigt för en myndighet? Om vad allt får den bestämma och varför?

Valde ljus. För korsningen mellan riksväg 25 och väg 52 föredrog NTM-centralen trafikljus framför en rondell främst på grund av utrymmet.

Då detaljplanen för Genvägens affärsområde i Ekenäs skulle fastställas hade NTM-centralen en viktig roll. Men det råder olika åsikt om vilken den rollen var.

Vid NTM-centralen menar man att man i själva verket bara pekade på vad staden själv hade bestämt, vilken beteckning staden valt för området och ville att det skulle preciseras.

Då Raseborgs stadsfullmäktige den 13 februari godkände en ändring i detaljplanen för det här affärsområdet var texten i planen nämligen inte tillräckligt tydlig, enligt NTM-centralen.

Centralen lämnade därför in en rättelseuppmaning och den 18 april var planen på fullmäktiges agenda igen. NTM-centralens rättelseuppmaning gick ut på att man i planen måste specificera att centrumorienterad handel inte får idkas på området.

– På basis av stadens egna planhandlingar tolkar vi att avsikten med planändringen varit att förhindra konkurrens med de små detaljhandlarna i centrum av Ekenäs och i stället bevara ett levande centrum, säger Elina Kuusisto, överinspektör vid NTM-centralens enhet för styrning av den byggda miljön.

Olika tolkningar

Stöd för att frasen om att centrumorienterad handel inte får idkas vid Genvägen bör skrivas in i detaljplanen hittade NTM-centralen i en handelsutredning som staden låtit göra.

Stadsplaneringsarkitekt Simon Store i Raseborg säger att det är sådant som händer, att två myndigheter som staden och NTM-centralen tolkar saker olika.

– Vi hade tolkat handelsutredningen så att det inte ges några rekommendationer att vi uttryckligen måste förbjuda centrumorienterad handel.

Många raseborgare förvånades och upplevde att NTM-centralen begränsar den fria handeln och har för stor makt.

– Men vår uppgift var snarast att fungera som kvalitetsgranskare i det här fallet, säger Elina Kuusisto.

Det här håller inte fullmäktigeledamot Sven Holmberg (SFP) med om. Då ärendet var uppe för sin andra runda i fullmäktige den 18 april sa han att staden "fick med pekpinnen igen".

– Vad jag menade var att vi blev satta på pottan. Fullmäktige hade godkänt en ny plan, men NTM-centralen meddelade att den inte godkänner den.

Men varför gjorde centralen så?

– För att NTM-centralen kan göra så. Tjänstemännen där har all makt. Om vi inte hade ändrat det första beslutet kunde NTM-centralen ha anfört besvär.

Men på centralen säger Elina Kuusisto att man bara hade en övervakande roll och ville hjälpa staden att inse att stadsfullmäktige hade fattat ett beslut som stred mot målsättningarna i planbeskrivningen.

Sven Holmberg liknar situationen vid det ryska tsarväldet.

– Det är som en kvarleva efter tsarväldet. Allt som kommunerna beslutar om ska synas av NTM-centralen och där godkännas eller inte. Tack och lov så trädde den nya bygglagen i kraft från den 1 maj och i den har NTM-centralen inte längre någon besvärsrätt om undantagslov i varje fall.

NTM-centralen har numera endast besvärsrätt i riksomfattande eller betydande regionala frågor, säger Simon Store.

Stort område

Men hur fungerar det i övrigt? Vad allt får NTM-centralen egentligen bestämma om, direkt eller indirekt genom utlåtanden? Och varför?

Till att börja med kan nämnas att NTM-centralen i Nyland – som har allt från Hangö till Strömfors under sina vingar – finns i Böle i Helsingfors.

Där jobbar bland många andra Reino Koho, enhetschef för ledningens stödenhet, och han skrattar till litet då han ombeds berätta vad NTM-centralen egentligen är och vad den gör.

– Det är en väldigt omfattande fråga, för vårt område är så brett. Bokstäverna i namnets förkortning säger det redan; näring, trafik och miljö. Och under vart och ett område finns många delområden.

Från landsbygd …

Reino Koho lyfter fram näringsfrågor som ett exempel.

– Till näringsfrågorna hör bland mycket annat stöden för jord- och skogsbruk och företag på landsbygden, samt finansiering av utvecklingsprojekt för främjande av landsbygden.

NTM-centralens beslutanderätt syns till exempel om ett företag innanför Ring III skulle anhålla om bidrag ur landsbygdsprogrammet, säger han.

– I ett sådant fall skulle centralen fatta ett negativt beslut ifall företagsverksamheten inte har någon anknytning till landsbygden, till exempel förädlar landsbygdsprodukter, eftersom verksamheten inte skulle kunna anses stöda landsbygdsprogrammets målsättningar eller uppfylla laglighetskriterierna för landsbygdsprogrammets stöd.

… till invandring och trafik

Till den nyländska NTM-centralens ansvarsområden hör också invandringsfrågor. NTM-centralen i Nyland sköter invandringsärenden även för Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland samt Södra Karelen och Kymmenedalen.

Reino Koho lyfter också fram trafikfrågor som är NTM-centralens tredje huvudtemaområde. Trafikljusen i korsningen av riksväg 25 och väg 52, den så kallade Neste-korsningen, är ett exempel på NTM-centralens beslutandemakt i trafikfrågor.

Varför blev det trafikljus och inte en rondell som många lokalt önskade, och varför var det NTM-centralen som fick bestämma?

– Det faller under NTM-centralens beslutanderätt i och med att det är statens väg. Det var främst en utrymmesfråga, svarar Reino Koho.

Många ser NTM-centralen som en bromskloss, men centralen möjliggör också saker – exempelvis våtmarken i Broby i Snappertuna bekostades med EU-pengar via NTM-centralen.

– Visst har NTM-centralen mycket makt, men den är ju väldigt klart beskriven av ministerierna och riksdagen som gett oss makten. Vi sitter inte och hittar på saker, vi har väldigt tydliga kriterier att följa.

Landskap i stället

Från den 1 januari 2019 finns det inga NTM-centraler längre. Då träder landskapsreformen i kraft.

– Så är det, då reformen genomförs försvinner både NTM-centralerna och TE-centralerna. Mycket av det arbete som centralerna utfört ser ut att privatiseras och de här tjänsterna kommer köpas in av landskapen, säger Reino Koho.

ANDRA LÄSER