Nu tar covidintyget ett stort kliv framåt

Riksdagsledamoten och utskottets ordförande Markus Lohi (C) säger att covidintygen inte på något vis hotar finländarnas grundläggande rättigheter. Bild: Sofia Westerholm/SPT

Riksdagens social- och hälsovårdsutskott ger grönt ljus för att covidintyg kan börja användas i Finland. Ordförande Markus Lohi (C) betonar ändå att intyget endast ska användas där coronarestriktioner är i kraft, alltså i nuläget endast vid restauranger i ett fåtal områden.

Regeringens åsikt fick ge vika då riksdagens social- och hälsovårdsutskott slutligt tog ställning i frågan om det nationella covidintygets åldersgräns.

Regeringen hade i sin proposition föreslagit att åldersgränsen skulle vara 12 år, medan Institutet för hälsa och välfärd hade förespråkat gränsen 16 år.

Social- och hälsovårdsutskottets ordförande Markus Lohi (C) säger att utskottet ger intyget grönt ljus, men föreslår att åldersgränsen höjs till 16 år. Utskottet vill också se att 16-17 åringar och de som av hälsoskäl inte kan ta coronavaccin ska få testa sig gratis för att kunna delta i verksamhet där intyget krävs.

Covidintyget innehåller uppgifter om en person vaccinerats, haft corona under de senaste 6 månaderna eller testats negativt under de senaste 72 timmarna.

Intyget ska användas endast där coronarestriktioner är i kraft.

I nuläget gäller det endast restauranger i Egentliga Finland, Päijänne Tavastland, Satakunta, Österbotten, Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla.

Restauranger kan besluta att kräva intyg av besökare och får i så fall slopa de rådande begränsningarna. 

Intygets användningsområde kan breddas till exempelvis gym eller teatrar ifall virusläget förvärras i ett område och nya begränsningar därmed införs.

Intyget ska enligt social- och hälsovårdsutskottets förslag gälla alla över 16 år, men det är upp till riksdagen att avgöra den slutliga åldersgränsen.

Intyg kan tidigast krävas från och med lördag förutsatt att behandlingen i riksdagen följer tidsplanen.

Covidintyget, ofta även kallat coronapasset, innebär ändringar i lagen om smittsamma sjukdomar. Innan det kan börja användas ska lagändringarna behandlas två gånger och godkännas i riksdagen, och republikens president stadfästa dem.

Den första behandlingen i riksdagen sker redan på tisdagen och den andra på fredag. Om riksdagen då godkänner lagändringarna kan presidenten genast underteckna dem.

Lagen är avsedd att träda i kraft genast. Det innebär att exempelvis restauranger och nattklubbar i de områden där coronabegränsningar råder kunde återgå till sin normala verksamhet redan vid midnatt mellan fredag och lördag, förutsatt att besökare har uppvisat ett giltigt covidintyg.

Hotar inte grundläggande rättigheter

Lohi betonar att covidintyget endast ska användas i situationer då coronarestriktioner annars hade begränsat verksamheten.

För tillfället råder dock knappt några restriktioner alls i landet. Sammankomster får fritt ordnas och i princip är det endast restaurangernas verksamhet som fortfarande begränsas i en del områden.

I praktiken ska det nationella covidintyget vara detsamma som EU:s gemensamma, alltså det som hittas vid Mina Kanta-sidorna.

Covidintyget kunde uppvisas i samband med exempelvis evenemang, tillställningar och restaurangbesök endast ifall coronarestriktioner för tillfället begränsade dessa.

Intyget avläses via en mobilapplikation som gratis kan laddas ned via appbutiker.

Då en besökare laddat ner appen och startar den kan arrangören avläsa en QR-kod som dyker upp i mobilskärmen.

Om besökaren har ett giltig covidintyg dyker hens namn upp på skärmen samtidigt som det lyser grönt. Vice versa innebär ett ogiltigt intyg att skärmen lyser rött samtidigt som personens namn saknas.

Appen varken samlar in eller sparar någon information om dess användare.

Institutet för hälsa och välfärd ansvarar för appen.

Områden där begränsningar gäller är för tillfället landskapen Egentliga Finland, Satakunta, Päijänne-Tavastland och Österbotten samt städerna Esbo, Helsingfors, Vanda och Grankulla.

– Man kunde säga att målet är att vi aldrig kommer att behöva använda intyget, att vi aldrig hamnar i en situation där restriktioner behöver återinföras.

Lohi säger att hundratals personer kontaktat honom på grund av oro över att covidintyget ska begränsa deras grundläggande rättigheter.

– Lagändringarna har klarat grundlagsutskottets granskning. Utskottet har konstaterat att de inte strider mot vare sig grundlagen eller internationella avtal, säger Lohi.

– Ingen medborgares rätt till nödvändig service står hotad eller kommer att begränsas av att hen saknar covidintyg.

Inresekrav väcker motstridiga åsikter

Ändringarna i smittskyddslagen var ingen enkel fråga för utskottet. Tisdagens möte pågick i över fyra timmar.

Ändringarna innehåller utöver covidintyget även inresebegränsningar. Regeringen har föreslagit att inreserestriktionerna förlängs fram till årsskiftet samt att två coronatest ska krävas av dem som kommer till Finland och saknar covidintyg.

Frågan om de två testen väckte motstridiga åsikter inom utskottet.

Lohi säger att regeringspartierna Svenska folkpartiet och Centern hade velat slopa kravet och därför valde att rösta blankt. Oppositionen höll med, men eftersom alla övriga regeringspartier röstade för ett andra test blev det utskottets slutliga linje.

– Jag ser inte att det finns grund för detta andra test, men utskottet beslutade annorlunda. Det är en rätt ledsam dag för resebranschen, säger Lohi.

Utskottets vice ordförande Mia Laiho (Saml) säger att resebranschen kommer att drabbas hårt om kravet på två test får grönt ljus i plenisalen.

Riksdagsledamoten och utskottets vice ordförande Mia Laiho (Saml) säger att hennes parti ännu hoppas på ändringar beträffande inresereglerna. Bild: Sofia Westerholm/SPT

– Resenärer väljer lätt ett annat land än Finland om två test krävs.

Laiho säger att hennes parti har lämnat in en invändning och det blir nu upp till riksdagen att rösta i frågan. Dessutom innehåller utskottets utlåtande en annan invändning från Sannfinländarna. Partiet är emot hela covidintyget.

I kraft endast till årets slut

Från fältet får lagens och därmed även covidintygens giltighetstid kritik. De temporära lagändringarna är i kraft endast till årets slut.

Kati Kuusisto, direktör vid evenemangsarrangörernas centralorganisation Tapahtumateollisuus, säger att coronaepidemin har visat sig vara mycket oförutsägbar.

– Även om virusläget nu är så pass bra att knappt några restriktioner gäller så kan vi inte vara säkra på att det hålls så, säger hon.

Evenemangsbranschen har enligt Kuusisto redan betalat ett skyhögt pris för de begränsningar som införts i syftet att hindra virusspridning.

– Om covidintyget inte är i kraft längre nästa år så innebär det att branschen igen står inför samma situation som hittills, alltså att vi saknar juridiska möjligheter att undgå begränsningarna.

Kuusisto säger att branschen överlag har det svårt, men en del områden lider extra mycket.

– För festivalernas del räddades en del av sommaren, men mässarrangörerna har lidit stora förluster under höstens gång.

För en enskild större mässa som ställs in kan det enligt Kuusisto innebära förluster på flera miljoner euro.

– Dessutom är det inte bara själva arrangören som drabbas. Också resandet, konsumtionen på restauranger och övernattningarna på hotellen lider.

Laiho säger att det hade funnits skäl att förlänga perioden då covidintyget kan användas.

– Problemet här var att intyget är kopplat till inresebegränsningarna. Därför har vi föreslagit att regeringen förbereder ett separat lagförslag om covidintyget där det förlängs till slutet av 2022.