Reform kan ge kommunerna tydligare profil

Kommunerna har en viktig roll också i framtiden, säger forskningschefen Marianne Pekola-Sjöblom.

Barnomsorgen och skolorna hör sannolikt till de frågor som luftas i kommunalvalet, säger Marianne Pekola-Sjöblom.

Flyktingfrågor, tryggheten i vardagen, barnomsorgen, den lokala trafiken...

– Ämnena dyker upp med lite olika betoning i de olika kommunerna, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef på Kommunförbundet, när hon ombeds nämna frågor som hon tror lyfts fram i vårens kommunalval.

– Ekonomin och sysselsättningen är alltid viktiga saker. Hur tryggar man livskraften i framtiden?

– Skolorna är mycket på tapeten. Gymnasierna och hela utbildningen på andra stadiet är väldigt viktiga frågor.

Kampen för de mindre skolorna och regeringens nedskärningar inom utbildningen är faktorer som på många håll bidrar till att skolfrågor blir ett viktigt element i valrörelsen, konstaterar Pekola-Sjöblom som hoppas att även andra ämnen än social- och hälsovårdsreformen får tillräckligt med rum i debatten.

Reform ändrar helheten

Den pågående landskaps- och vårdreformen kommer att stöpa om politiken i kommunerna.

Propositionen som ska leda till nya lagar är fortfarande på remiss – märk väl att slutligt beslut inte fattats ens om de planerade landskapen – men Pekola-Sjöblom säger att vi gott kan räkna med att reformerna blir av.

Delar och detaljer kan säkert ännu ändras, men arbetet som sådant stoppas knappast, säger hon. År 2019 kommer landet med största sannolikhet att få sina 18 nya landskap, vilka får ansvaret för social- och hälsovården och flera andra viktiga uppgifter.

Förändringarna kommer naturligt att påverka både valdebatten och arbetet i fullmäktige efter valet, säger Marianne Pekola-Sjöblom.

– Besluten om alla de stora frågorna kommer att förverkligas under valperioden.

Fusioner aktuella i valet 2012

Det handlar om väldiga förändringar, men Pekola-Sjöblom poängterar att läget var minst lika utmanande i förra kommunalvalet, år 2012.

– Då handlade mycket om fusioner och starka primärkommuner. Nästan alla kommuner berördes.

Pekola-Sjöblom säger att politikerna den här gången kan koncentrera sig på kommunernas framtid utan att behöva öda kruta på att diskutera deras geografiska strukturer.

Ny nivå intresserar

Finns det en risk för att politiken i kommunerna börjar upplevas som mindre intressant då vården och därmed en stor del av pengarna och makten flyttar till en annan nivå? Enskilda politiker kan börja tycka så, tror Pekola-Sjöblom som ändå tippar att desto fler kommer att börja visa intresse för både kommunal- och landskapspolitik.

Det första landskapsvalet ska hållas samtidigt som presidentvalet 2018.

Därefter är det meningen att valen av landskapsfullmäktige hålls i samband med kommunalvalen, en kombination som Pekola-Sjöblom anser är naturlig.

Skarpare profil?

Modellen där landskapen ansvarar för vården behöver inte vara till nackdel för vare sig kommunernas profil eller politiken i dem, konstaterar Pekola-Sjöblom.

– För kommuninvånarna kan det bli konkretare att se vad kommunen sysslar med.

I framtiden kommer intressebevakningen gentemot landskapsnivån att ingå som en del av kommunalpolitiken, säger Pekola-Sjöblom och konstaterar att det inte handlar om något helt nytt inslag. Redan i dag fattas beslut om vården i många fall utanför kommunerna, till exempel genom olika kommunförbund och avtal.

– Beslutsfattandet i kommunerna är krävande redan nu.

En annan aspekt som aktualiseras är de olika uppgifter som finns i gränszonen mellan kommunerna och landskapen. Hit kan höra till exempel elevvården och barnomsorgen, säger Pekola-Sjöblom.

Så kommunerna och kommunalvalet är väldigt viktiga, också efter alla reformer?

– Absolut. I kommunerna fattas de beslut som berör var och en invånares vardag.

Pekola-Sjöblom pekar på ett anmärkningsvärt samband. Förfrågningar och undersökningar visar att invånarna är intresserade av de ärenden som hör till kommunerna, men kommunalpolitiken som sådan står inte högt i kurs.

En del har också en luddig bild av vad som hör till kommunen och vad som sköts på annan nivå, säger hon.

Nomineringen viktig

Pekola-Sjöblom säger att kandidatnomineringen som pågår just nu är ett väldigt viktigt skede med tanke på sammansättningen bland de folkvalda.

– Har man inte tillräckligt många unga kandidater eller till exempel invandrare bland kandidaterna så är det klar att det inte finns många av dem i fullmäktige heller.

– Detsamma gäller kvinnorna, som är underrepresenterade. Vill man ha fler kvinnor i fullmäktige måste man se till att det finns tillräckligt många kvinnliga kandidater.

Pekola-Sjöblom beklagar att de kommunanställdas rätt att fungera som förtroendevalda ifrågasätts med jämna mellanrum.

– Kommunernas anställda utgör en stor grupp bland invånarna och de representerar väldigt olika arbetsuppgifter. Många av dem har en kunskap om kommunen som ingen annan har.

Pekola-Sjöblom berättar att 22 procent av de sittande fullmäktigeledamöterna är kommunalt anställda – 11 procent av dem i den egna kommunen.

Val i april

Kommunalvalet hålls den 9 april 2017.

Valet som enligt den nuvarande tidtabellen borde ha hållits i oktober i år flyttas därmed ett halvt år framåt. De nuvarande fullmäktigeledamöternas mandattid förlängs till slutet av maj 2017 och de nya fullmäktige inleder sin verksamhet i juni.

Tidpunkten för vårens val följer den nya kommunallagen, som säger att kommunalvalet hålls i april. Kommunalval och riksdagsval ordnas hädanefter turvis i april med två års mellanrum, men aldrig samtidigt.

ANDRA LÄSER