Vi träffas i hemmet i Kyrkslätt inför det tredje och sista läsåret inom ramen för projektet den finlandssvenska läsambassadören.
Om det kommer att följas upp av ett nytt läsprojekt är ännu öppet, men läsambassadörskapet handlar inte, som i Sverige, om en permanent post.
För Katarina von Numers-Ekman är det i varje fall klart att tjänsten som modersmålslärare vid Mattlidens gymnasium väntar hösten 2017.
Viktig medvetenhet
Då får hon byta perspektiv till andra stadiets studier, för just nu är fokus inställt på den grundläggande utbildningen. Hon har besökt nästan hundra skolor, träffat föräldrar och föreläst för lärare.
– Det som är hoppingivande är att det finns en medvetenhet om att man behöver stödja barn och ungas läsning. Nu har väldigt många skolor något läsprojekt på gång, säger von Numers-Ekman och understryker vikten av att inte bara främja läslusten utan också lära ut lässtrategier och förse barnen med verktyg för att kunna bena ut hur en text kan förstås.
Olika omständigheter
Under skolbesöken har hon fått upp ögonen för hur olika läsmiljöer barnen har. En del skolor finns intill kommunala bibliotek eller har egna fina uppdaterade boksamlingar; andra har några böcker på en dammig hylla.
– Lagen kräver inget skolbibliotek utan har det endast som rekommendation. Här finns samma ojämlikhet som med den digitala utrustningen, som varierar mycket.
För Katarina von Numers-Ekman är det digitala mer en möjlighet för än ett hot mot läsningen. Denna morgon har hon läst i Helsingin Sanomat om ny forskning som visar att de flesta barn, särskilt de ivriga läsarna, hellre läste skönlitteratur i tryckt form än digitalt. Däremot framkom att de svagaste läsarna tycks kunna få ökad läslust om de får läsa e-böcker.
Dagstidningen behövs
Det kan behövas mer "många bäckar små" och mindre "antingen eller" för att främja läsandet. Därför är hon orolig över att dagstidningsläsandet minskar bland barn och unga.
– Situationen är förstås svår och jag förstår att de finlandssvenska dagstidningarna kanske inte kan göra papperstidningar för barn som går så bra i andra nordiska länder. Men någon satsning borde absolut göras, säger von Numers-Ekman.
Hon betonar de seriösa mediernas roll även för källkritiken, ett komplicerat och svårt ämne som lyfts fram i nya läroplanen.
– Det är bra om både hemmen och medierna kan stödja det, så att inte skolan tvingas bära hela ansvaret.
Överlag tycker hon att de nya läroplansgrunderna är välkomna ur läsfrämjandets synvinkel, men de ställer också höga krav på lärarna.
– Enligt den nya läroplanen är det viktigt att satsa på att alla lärare på alla stadier tar ansvar för läsandet. Det handlar inte om mysläsning på biologitimmen, men i varje ämne finns det möjligheter att gynna läsningen genom att fördjupa sig i det egna ämnets typiska textgenrer.
Ny bok på gång
Vid sidan om jobbet för läsfrämjande har hon fortsatt sin författarbana som började med en barnbok 2010. Därefter har hon skrivit ett läromedel och en mellanåldersbok.
Nu blir det en till sådan. Hennes skrivande följer nämligen de egna trillingarnas ålder och de är nu 13 år.
– Det är tacksamt att skriva om och för barn i samma ålder som ens egna. Det jag skriver kan jag alltid testa på dem.
Med i brevprotesten
Förutom att skriva på boken hör hon till dem som känt sig manade att följa författarna Merete Mazzarellas och Monika Fagerholms uppmaning om att skriva till statsminister Juha Sipilä i protest mot inhuman asylpolitik.
Hon skriver bland annat: "Nu vill jag fråga Er hur Ni anser att vi finländska lärare skall förklara för våra elever varför vi lever i ett land där både lagstiftning och praxis i dag går stick i stäv mot den människosyn som enligt styrdokumenten bör genomsyra vårt världsberömda utbildningssystem."
I de nya grunderna för läroplanen sägs bland annat att utbildningen grundar sig på respekt för liv och mänskliga rättigheter och på att man försvarar dessa, samt att jämlikhet och en allmän princip om alla människors lika värde är ett centralt mål.
Man ska stödja elevernas utveckling till humana och etiskt ansvarsfulla samhällsmedlemmar. De ska få fundera över vilka saker man inte kan acceptera på grund av att de strider mot de mänskliga rättigheterna.
Katarina von Numers-Ekman ser flyktingpolitiken som en sådan sak.
– Det är problematiskt att Finland avvisar folk och skickar dem till livsfara samtidigt som vi ska fostra våra barn till tolerans och öppenhet.
