Kolumn: Kan också jag bli ett börsproffs?

KolumnSven-Eric Holmström
02.08.2022 13:41
Svaret på det är väl som vi brukar säga i Karis; -jonej. Fond- och indexplacerande är en sak, men att köpa direkta aktier kräver betydligt mer vaksamhet. Det gäller att agera systematiskt och reagera då vi väljer fel. Då är vi åtminstone på god väg till att bli ett proffs.
Proffsen förlitar sig aldrig på enskilda bolag. Proffsen sprider ut innehaven i många olika bolag och tar med fördel flera bolag från samma bransch. Då behöver man inte veta vilket bolag är den absoluta vinnaren på branschen. Man låter inte heller enskilda branscher dominera portföljen. Det här kallas diversifiering.
Risken med att ha en koncentrerad portfölj är att man valt fel bolag och låter bli att reagera när det uppdagas. Vi människor har djupt inom oss en egenskap som gör att vi överskattar händelser med låg sannolikhet och underskattar händelser med hög sannolikhet. Det här förklarar också varför vi tror att vi vinner miljonen på lotto om vi ökar insatsen och drar oss för att köpa aktier, eftersom aktier är farliga, trots att de som förmögenhetsslag avkastat positivt över 90 procent av alla 10-års perioder hittills.
Då vi valt fel bolag blir vi alltså lite envisa och tänker oss att marknaden har fel, vändningen kommer nog, vänta bara. Vi visualiserar en enorm uppgång som bara väntar på att ske. Men kursen fortsätter sjunka. Och vi köper mera. Det här kan bli enormt dyrt, i synnerhet i en koncentrerad portfölj.
Proffsen agerar inte så här. Proffsen vet redan på förhand att en stor del av besluten är felaktiga innan de ens fattas, men de är också beredda att reagera så fort felet upptäcks. Ut med problemen och in med kvalitet. Det kallas även riskhantering. Men varför köper vi småsparare mera då kursen sjunker oberoende hur portföljen ser ut?
Forskarna Barber och Odean gjorde år 2008 en mycket intressant upptäckt om hur vi småsparare fattar våra placeringsbeslut. De facto låter vi själva aktiekursen driva beslutsfattandet i stor grad. Om aktien steg snabbt sålde småspararna och tog hem en snabbvinst och om aktien sjönk köpte de till, eftersom man fick dem billigare. Vad som låg bakom kursrörelsen hade mindre betydelse för beslutet.
Aktiekursen är ändå i regel en följd av görandet i själva bolaget. Går bolaget bra ska kursen stiga och går det dåligt ska kursen sjunka grovt förenklat. Förstås påverkar till exempel värdering och förväntningar också. Forskarna upptäckte att proffsen köpte då bolaget presenterade goda nyheter och sålde då nyheterna var dåliga. Alltså gjorde de precis tvärtom jämfört med småspararna.
I praktiken bytte småspararna vinnare mot förlorare och försämrade på det viset aktivt kvaliteten på aktieportföljen som en följd. Detta ledde i sin tur till att proffsens avkastning var mycket bättre än småspararnas.
Man har inte råd att vara allt för optimistisk. Ut med bolaget om det kommer dåliga nyheter. Det svåraste i en uppgång är att våga sitta på händerna och i en nedgång är utmaningen att inse att en nedgång inte automatiskt är det samma som en rabatt. Portföljförvaltningen blir mycket lättare då du täcker över alla andra kolumner än bolagets namn och innehavets värde. Då påverkas inte tolkningen av bolagsnyheterna i onödan.
Ut med bolaget om det kommer dåliga nyheter.
Man är på god väg att vara ett proffs då portföljen inte är beroende av enskilda innehav. Man är också på god väg då besluten fattas i första hand på basen av bolagets görande i förhållande till förväntningar och värdering. Men viktigast av allt, reagera då du märker att du gjort ett misstag.

ANDRA LÄSER