"Det här är en svart dag för hela rättsväsendet"

Riksdagen röstade för regeringens proposition om domstolsreformen. I och med reformen minskar antalet tingsrätter från 27 till 20. Samtidigt minskar sammanträdesplatserna, vilket drabbar speciellt Svenskfinland.

– Ett katastrofalt bakslag, en stor domänförlust för svenskspråkig service, en svart dag för hela rättsväsendet i Finland.

Riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP) skräder inte orden när hon beskriver stämningen efter riksdagens omröstning i plenum på onsdagen. Rösterna föll 95 för och 77 emot regeringens proposition att skära ner på antalet tingsrätter. Eva Biaudet (SFP) med understöd av Johanna Ojala-Niemelä (SDP) föreslog att propositionen skulle avslås.

–  Det här skvallrar om brist på förståelse för hur det fungerar i praktiken och det har vi påtalat sedan början. Vi har frågat den dåvarande justitieministern Jari Lindström (Blå) hur den svenskspråkiga servicen ska tryggas, men han har inte haft en enda praktisk åtgärd att komma med, säger Nylander.

Svenskan lider

Reformen innebär bland annat att antalet tvåspråkiga tingsrätter minskar från åtta till fem i och med att Esbo och Västra Nylands, Östra Nylands och Vanda samt Mellersta Österbottens och Österbottens tingsrätter slås ihop. Möjligheten att få service på svenska minskar. Ett bakslag för Finlands tvåspråkighet, anser Anna-Maja Henriksson (SFP).

–  Det handlar om att man monterar ner väsentligt viktiga strukturer för en fungerande rättsstat. Jag hade hoppats att regeringen hade insett att det här inte är god politik och att sådana riksdagsledamöter i regeringspartierna som kritiserat reformen i debatten hade haft kurage att rösta mot regeringen, men det hade de inte, säger Henriksson.

Efter reformen kommer Österbottens tingsrätt att finnas i Vasa medan verksamheten i Karleby upphör. Arbetsspråket byter från svenska till finska. Enligt regeringen ska den svenskspråkiga befolkningens rättigheter tryggas bland annat genom ett tillräckligt antal språkdomartjänster, men oppositionen är skeptisk.

–  Det finns många goda tankar, men det handlar alltid om handling. Jag hoppas att justitieminister Häkkänen (Saml) skrider till handling och omedelbart ökar antalet svenska auskulteringsplatser. Det kan göras genom en förordning till riksdagen och kräver inte en ny lag. Med andra ord har ministern nu en central position i att se till att man ska kunna få service i domstolen på sitt modersmål, säger Henriksson.

I och med sammanslagningarna minskar de svenska auskulteringsplatserna så att det hädanefter är möjligt att auskultera endast på Åland.

Bakvänd utveckling

Totalt 14 sammanträdesplatser får stryka med i regeringens reform. Där ingår bland annat Jakobstad, Kimito, Kristinestad, Kyrkslätt och Nystad. Orsaken är låg användningsgrad, enligt regeringen. I Borgå och Raseborg läggs tingsrätternas kanslier ner medan sammanträdesplatserna bevaras.

–  Om man tittar på utvecklingen i Finland går den tvärtemot utvecklingen i Sverige. I Sverige försöker man återupprätta statlig service runtom i landet i regionerna. Man har insett att man har gått för långt i och med att man i ett geografiskt stort land har centraliserat en så stor del av verksamheten. I Finland går vi emot den trenden för tillfället, säger Maarit Feldt-Ranta (SDP).

Thomas Blomqvist (SFP) är inte överraskad att det gick som det gick. Regeringen pressade igenom sin proposition och riksdagen röstade för den med klara siffror. Ett dåligt beslut, enligt honom.

–  Det är de praktiska lösningarna där den här regeringen fallerar. Man säger att man har rätt att få sitt ärende behandlat på svenska, men så skapar man sådana lösningar som i praktiken innebär att det blir svårt. Den senaste tingsrättsreformen kom så sent som 2010. Jag tycker att man borde ha utvärderat den i stället för att komma med en ny reform som slår jättehårt mot svenskan, säger Blomqvist.

I den senaste domstolsreformen 2010 minskade antalet tingsrätter från 51 till 27. Syftet var att flytta rättsskipningens tyngdpunkt till första instansen genom att skapa starkare tingsrätter.

Begränsad ekonomisk effekt

Den ekonomiska effekten av reformen är begränsad. Totalt räknar regeringen med besparingar på 7–7,5 miljoner euro. Personal och lokaler står för största delen av detta. Resten av besparingarna består av minskade investeringar i säkerhetsarrangemang och driftskostnader. Planen är att tingsrätternas personal ska minska med 30–40 årsverken.

–  Man kan inte motivera det här ekonomiskt, säger Feldt-Ranta.

Är det möjligt att rulla tillbaka den här reformen, Anna-Maja Henriksson?

–  Det beror på hur snabbt man har tänkt verkställa den. I regel är det svårt att rulla tillbaka fattade beslut. Men om det är så att reformen visar sig vara dålig, så måste man kunna skrida till åtgärder för att reparera det.

ANDRA LÄSER