Buskar bra för mångfalden

Buskage är bra. Hangö miljöförenings medlemmar uppmanar folk att lämna en vildvuxen vrå i trädgården. Det främjar mångfalden av arter. Astrid Lindström, Jaana Sarnikorpi och Eija Oranen-Hilko. Här framför fjärilsträdgården, som är planerad att locka olika fjärilar till sig genom ett brett utbud av växter. Hjälp naturen. Igelkottsbon, fladdermusholkar och insekthotell är exempel på hur du kan hjälpa de här arterna att bo och fortplanta sig i din trädgård.Bild: Johanna Lindholm

Årets tema för Hangö miljöförening är Respektera buskarna. Genom att lämna lite vildvuxna hörn i våra trädgårdar kan vi hjälpa arter som de senaste åren minskat drastiskt att överleva. Igelkottar, fladdermöss, insekter och fjärilar är arter som mår bra av allt inte är så välordnat.

Det var bland annat en larmrapport från Tyskland om att landets insektmängd minskat med 70 procent som fick Hangö miljöförening att haja till.

– När var man senast tvungen att spola bort insekter som klibbat fast på bilens vindruta? frågar föreningens ordförande Astrid Lindström.

Tidigare fanns det rikligt med insekter, men alltför sterila landskap och i viss mån även ljusföroreningar har bidragit till att insekterna minskat. För människan som ofta tycker insekter kan vara obehagliga kan det synas som en bra sak, men i själv verket utgör insekterna en viktig kugge i det naturliga kretsloppet.

– Insekterna utgör föda åt andra arter som fladdermöss, igelkottar och fåglar, och alla behövs för att den biologiska mångfalden inte skall rubbas, säger Lindström, som med anledning av rapporten började fundera på när hon senast sett en igelkott:

– Förr var igelkottar en vanlig syn, men nu är de närmast sällsynta.

Igelkottar tillhör de arter som trivs i buskage och gamla lövhögar, där de har sina bon och övervintrar. Deras huvudsakliga föda utgörs av insekter, särskilt larver, sniglar och tusenfotingar. Därför drabbas just igelkotten av att trädgårdar i dag ansas intill perfektion. Insekterna trivs nämligen inte heller om det inte finns lite naturlig växtlighet.

Hjälp naturen på traven

– Förutom att insekter utgör föda åt andra arter, gör de också ett viktigt jobb i att pollinera växter och sprida dem, säger Eija Oranen-Hilko, som snickrat ihop ett insekthotell med en vinlåda som stomme. I lådan finns olika avdelningar som erbjuder miljöer för olika insekter.

– Man kan till exempel använda rör av vass, bark eller annat material där de kan föröka sig. Viktigt är att materialet inte är behandlat eller besprutat på något sätt.

Föreningens medlemmar visar också upp andra grejer som man snickrat ihop för att främja mångfalden. Jaana Sarnikorpi lyfter taket av en låda som fungerar som igelkottsbo.

– Det är viktigt att det finns en skyddad avdelning och att buren är tillräckligt stor. Den fylls med torrt gräs och löv. Igelkotten tar sedan själv bort det onödiga, säger hon.

Det naturliga för igelkotten är att husera i till exempel lövhögar eller naturliga komposter, därför har de blivit allt mer ovanliga i våra välorganiserade trädgårdar.

Också fladdermössen kan ha svårt att hitta lämpliga vilo- och boplatser. Åt dem kan man erbjuda en platt låda som påminner om en smal postlåda till utseendet.

– Det är viktigt att innerväggen är av lite skrovligt trämaterial, där de får fäste att krypa upp, visar Oranen-Hilko.

En låda kan hysa mellan 30-50 fladdermöss, då de tycker om att hänga tätt intill varandra.

– Till skillnad från igelkotten som trivs ensam, föredrar fladdermössen kollektiv, säger Lindström.

Fjärilsträdgård

En ganska välbevarad hemlighet, som funnits i fem år vid Fästningsmuseet, är en fjärilsträdgård längs långväggen till höger om ingången. Här har stadens parkavdelning planterat blommor och örter som lockar fjärilar till sig. En solig dag kan man få se sådana fjärilsarter som man kanske inte annars lägger märke till, eftersom det finns betydligt fler arter än de vanligare citron- och nässelfjärilarna, som de flesta känner till. Miljöföreningens medlemmar säger att man inom staden sagt att man strävar efter att i parker och grönområden alltid spara en del naturliga miljöer och på så sätt bidra till mångfalden. Inte heller giftiga bekämpningsmedel används.

– Det är väldigt bra om man kan bekämpa ohyra med deras naturliga fiender. Nu för tiden kan man till och med köpa insekter som fyller uppgiften, säger Sarnikorpi.

Ett exempel på naturlig bekämpning är nyckelpigor som äter bladlöss.

Har du sett en igelkott?

Allt färre observationer på igelkottar görs.

Om du vill dela med dig av dig av dina igelkottsobservationer kan du mejla newsdesk@hangotidningen.fi. Hangötidningen publicerar observationerna och så får också miljöföreningen uppgifter om igelkottens existens på Hangö udd.

Få igelkotten att trivas

Mata den, kattmat och hundmat duger bra.

Vatten att dricka. Det är sant att igelkottar inte tål mjölk, så ge inte mjölk åt den!

Spara lite kvistar och bråte här och där i trädgården så har den ställen där den trivs.

Främja mångfalden.

Undvik robotgräsklippare om kvällarna. Igelkottar rör sig i skymningen och kan skadas av gräsklipparna.