Boxfärjan drog det kortare strået

Torsö fick färjförbindelse 1960 men den upphörde tio år senare. Skåldöfärjan hade då trafikerat i fyra års tid.

– Det är ett verkligt bedrägeri om staten nu drar in vår färja. I Box gör jag alla mina uppköp. Vi har varken bil eller traktor att färdas med. Hur ska vi komma till Ekenäs?

– Sommartid kan man visserligen ro över sundet till Box men menförestiden här är lång.

Så lät det i VN för 50 år sedan – den 4 juni 1967 – då tidningen återgav invånarnas åsikter om myndigheternas planer på att dra in bilfärjan i Box. Citaten är Ester Kvarnströms och hon talade varmt för fortsatt färjetrafik, liksom de övriga som då uttalade sig.

Skåldö fick egen färja

Orsaken till att Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, VoV, ville dra in linjen mellan Box och Ängesholmen vid Torsö var att en ny färjerutt hade öppnats året innan några sjömil västerut. I samband med att vägförbindelsen förbättrades mellan Ekenäs och Baggö hade Grobbfjärden fått en egen färja 1966.

Indragningen av färjan över Boxströmmen blev ändå inte verklighet 1967. Den fick fortsätta, för en tid.

Aktersnurra

Det var i oktober 1960 som förbindelsen hade öppnats. Färjan drevs den första tiden med handkraft, men snart förseddes den med en utombordsmotor. Färjan bar tio ton och var därmed god för två tre personbilar.

1964 fick sundet en ny färja som kunde lasta 34 ton – i praktiken åtta personbilar, alternativt fyra lastbilar eller två bussar.

Vid mitten av 1960-talet räknade man att 25 hushåll utnyttjade färjan vintertid och ytterligare 128 hushåll under sommarmånaderna. 60–70 fordon transporterades över sundet varje dag och under veckändorna kunde antalet röra sig kring totalt 200–300, enligt de uppgifter som gavs till tidningen.

Arga kommentarer

Sommaren 1970 föll den slutliga domen. Vid månadsskiftet juni-juli slutade färjan köra.

Indragningen väckte ont blod lokalt. VN var igen på plats:

– Det är ett illdåd mot oss skärgårdsbor – samma som att spränga en väg på fastlandet och bara säga "varsågod, det finns en annan väg 20 kilometer härifrån", sade Holger Sjölund på Torsö.

– Det är ju som att återgå till medeltiden, konstaterade i sin tur Ahti Åvall, ordförande för Finlands faktorsförbund som hade en semesterby på Torsö.

Det sista arbetsskiftet på färjan handhades av Kurt Polenius, som skötte färjan på entreprenad. Han hade avlöst sin kollega Omar Hellman som körde färjan då VN besökte platsen.

Ingendera av de två färjförarna hade informerats om den slutliga indragningen innan de läste om den i tidningen.

Fyra körfält i dag

Vid Grobbfjärden har över ett halvt dussin olika färjor hunnit avlösa varandra under det dryga halvsekel som sundet haft färjförbindelse. Färjorna har efterhand bytts ut mot större.

Rutten körs under statlig flagg och numera är det Finferries som sköter trafiken över det 460 meter långa passet.

Dagens färja är drygt 37 meter lång, 11 meter bred och väger 220 ton. Den kan lasta 90 ton och har rum för cirka 27 personbilar i sina fyra körfält.

Nytt för den här säsongen är ljusen som visar bilförarna vilket körfält de ska välja då de rullar ombord och i vilken ordning de ska köra av igen. Liknande ljus finns på ett flertal färjor och deras syfte är att få trafiken att löpa smidigare, berättar Håkan Forsman som är trafikchef på Finferries.

Färjan är bemannad dygnet runt och sysselsätter i praktiken fem sex personer.

Det statsägda rederiet sköter färje- och förbindelsebåtstrafik på över 40 leder runt om i landet.

Källor: Västra Nyland 3.7 1964, 4.6 1967, 1.7 1970 och 17.10 2010.