Bonde får skjuta 50 kajor om året

Massor. Kajor rör sig i stora flockar och kan vålla skada på grödor.Bild: Kristoffer Åberg

En jordbrukare i Sjundeå har fått undantagslov för att göra sig av med kajor som vållar problem på odlingarna.

Närings-, turism och miljöcentralen (NTM-centralen) i Egentliga Finland har beviljat en jordbrukare undantagstillstånd för att skjuta femtio kajor om året fram till år 2020. NTM-centralen motiverar beslutet med att kajorna vållar allvarlig skada på gröda och utgör hot mot livsmedelshygien, då de tagit spannmålstorkar och -lager som rastplatser.

Jordbrukaren skrev i sin ansökan om undantagslov att kajorna har ökat avsevärt i antal de senaste åren och kommer i stora flockar på flera hundra individer. Som mest kan de vara närmare 1 000 stycken. Kajorna rastar vid, i och på silona och spannmålslagren och smutsar ner med sin spillning. Eftersom den största silon är nästan 1 000 kubikmeter stor kan värdet på det spannmål eller de oljeväxter som lagras där uppgå till mellan 100 000 och 300 000 euro.

Därutöver stör kajorna det övriga fågellivet i trakten, betar av åkergrödor och orsakar liggsäd. Jordbrukarens tidigare försök att få bukt med problemet har inte lyckats. Han har bland annat använt rovfågelsfigurer, skramlande brukar och tomskjutit med hagelpatroner.

Fridlysta fåglar gör mer skada

Kajan är fridlyst i naturvårdslagen och ingår i EU:s fågeldirektiv. Det är därför förbjudet att döda eller skada kajor, i synnerhet under förökningstiden. Men kajor och andra fridlysta fåglar är ett växande problem för jordbruket. De skador som fridlysta fåglar orsakat på jordbruket var betydande år 2015, rapporterar miljöministeriet. Ersättningarna för dessa skador har ökat så att NTM-centralerna år 2016 betalade ut 556 460 euro. Största delen av ersättningarna gällde skador orsakade av vitkindade gäss, kajor och tranor.

– Orsaken till att beloppet stigit beror delvis på att stammarna av tranor, svanar och vitkindade gäss har vuxit och delvis på att fåglarnas huvudsakliga flyttväg och deras beteende i samband med flytten har förändrats, bedömer överinspektör Hanne Lohilahti vid miljöministeriet.

Har hittat nya boplatser

Men också kajorna har blivit flera. Enligt Jan Södersved, chefredaktör för tidningen Linnut som ges ut av Birdlife Finland, har de lärt sig nytt beteende som hjälper dem att föröka sig.

– De har hittat på ett helt nytt ställe att bygga bo i: de häckar i stolpar till högspänningsledningar. Det har ökat deras möjligheter att föröka sig.