Bekymmersamt med byggslarv

Harjurinteen koulu i Lovisa renoverades för fyra år sedan. Bild: Kristoffer Åberg

Kvalitet och ansvarsfullt byggande går inte alltid hand i hand med låga priser. Det är av yttersta vikt att rekommendationer och lagar följs.

Under loppet av några veckor nu i november har tre innertak rasat in i skolor. Lyckligtvis har olyckorna hänt vid sådana tidpunkter att ingen människa har befunnit sig i byggnaderna.

Det första fallet inträffade i Åggelby i Helsingfors, det andra i Veikkola skola i Kyrkslätt och det senaste fallet i Harjurinteen koulu i Lovisa.

I samtliga fall har orsakerna visat sig vara byggfel. Det klassrum i Veikkolaskolan där taket rasade in finns i en del som är byggd på 1980-talet. Den gamla delen av skolan ska rivas men varje klassrum undersöks nu och nödvändiga reparationer görs.

Skolan i Åggelby var nyrenoverad medan skolan i Lovisa hade renoverats för fyra år sedan.

Det konstaterades snabbt att i samtliga fall handlade det om byggnadstekniska fel. Olycksutredningscentralen granskar inte skolorna och de trasiga innertaken för man vet redan vilka faktorer som ligger bakom. Det säger ledande utredare Kai Valonen i en intervju till Yle.

Under 2000-talet har man utrett cirka tio liknande olyckor. Den vanligaste orsaken är att man fäst stora innertak med spikar och inte med skruvar. Spikarna klarar inte av att bära vikten av teknisk utrustning och isolering.

Enligt Valonen fungerar spik i innertak i småhus men inte i stora byggnader med stora tak. Han är bekymrad över att det, trots information, fortfarande byggs på det här sättet.

En annan orsak som också lyfts fram i dylika olyckor är att man inte följer den ursprungliga planen utan gör ändringar och inte tänker på konsekvenserna.

Kraven på byggen och övervakningen har höjts under de senaste åren. Valonen menar att lagen och bestämmelserna i dag är sådana att det planeras och byggs så att byggnaderna är trygga.

Merituulen koulu i Ingå är ett sorgligt exempel på byggfusk. I slutet av 00-talet renoverades skolan och några år senare var man tvungen att flytta ut. Undersökningar visade att nästan 50 byggnadstekniska fel hade gjorts under renoveringen.

För kommuner som drabbas av byggslarv i offentliga byggnader betyder det problem, arbetskrävande processer och kostnader. Om en skola inte kan användas måste undervisningen ordnas i andra utrymmen, skoltransporter styras om och allt ska ske väldigt snabbt. Sen måste det utredas vad felet beror på. I bästa fall, såsom till exempel i Lovisa, var byggbolaget Skanska snabbt med att medge att fel begåtts och tog ansvaret på sig. Men så går det inte alltid, det kan gå lång tid innan ansvaret har utretts och sedan kan det ännu bestridas.

Frågor som nu infinner sig är om det finns många tak i offentliga byggnader med stora rum som måste granskas? Och hur kan man försäkra sig om att dylika fel inte sker på nytt?

Då kommunen väljer en entreprenör för en nybyggnad eller renovering har det föregåtts av en upphandling. Pris och referenser är vanliga krav som kommunerna specificerar då upphandlingen ska göras. Sen kan de ha olika vikt då valet träffas. Lågt pris och god kvalitet går inte alltid hand i hand.

För ett byggföretag måste ju ett rättesnöre vara att allt går rätt till hela vägen från planering till färdigt hus. Men ansvaret slutar inte där, huset ska vara i skick hela sin livscykel förutsatt att det underhålls på rätt sätt.

Ändå händer olyckor. Beror de på bristande övervakning eller medvetet slarv? Det verkar som om det finns behov av noggrannare övervakning att befintliga lagar och rekommendationer följs.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland