Behövlig bok om begåvad brobyggare

Visit. G.J. Ramstedt, mitten, och arkeologen Sakari Pälsi har fått besök av geografen Johannes Granö under en av forskningsresorna i Mongoliet. Bilden ingår i boken. Bild:

Forskaren och diplomaten Gustaf John Ramstedt lyfts fram i en färsk skrift. Ramstedt gjorde en stor insats för språken i Asien, där han vunnit en aktad position.

Bok: En mongolsjäl i professorsrock. Gustaf John Ramstedt. Författare: Anna Lena Bengelsdorff. Utgivare: Kilabok och Proclio. 200 sidor.

Tanken att hjärnan har kapacitet för endast ett fåtal språk – framkastad även i språkdebatten hos oss – är naturligtvis inte vetenskapligt förankrad.

Rejält på skam kommer den i alla händelser när man talar om akademikern och språkvetaren Gustaf John Ramstedt, född i Ekenäs 1873.

Denna man som kom från fattiga och svenskspråkiga förhållanden och som sedermera gjorde en gedigen karriär i forskningens och diplomatins tjänst fångade redan i unga år upp kunskaper i franska, ryska, tyska, engelska, polska, latin och grekiska, vid sidan om finskan som han lärde sig bland annat via kompisarna i Åbo som var ett av de ställen där hans familj hann bo på.

Som studerande vid Helsingfors universitet fortsatte han i samma takt. Latinet och grekiskan fick sällskap av hebreiska och sanskrit. Samtidigt lärde han sig även esperanto.

Sin stora gärning inom språkvetenskapen skulle Ramstedt ändå göra inom altaistiken som omfattar centralasiatiska språk. In i bilden kom bland annat mongoliska, koreanska, japanska och kalmuckiska. Totalt behärskade Ramstedt fler dussin olika tungomål, däribland tatariska som ju också talas i Finland.

Ordbok, grammatik

Anna Lena Bengelsdorff har utkommit med en bok om den här begåvade språkvetaren, som anses vara fader till den moderna mongolistiken. Ramstedt gjorde flera forskningsresor i Asien, han disputerade på en avhandling om mongoliskan och han hann ge ut bland annat en kalmuckisk ordbok och den första vetenskapliga grammatiken över koreanskan.

Under tio år med start 1919 var han Finlands utsända i Japan. Att han skötte också den uppgiften med stor framgång förklarar varför bland annat Japans ambassadör deltog då ett monument över Ramstedt avtäcktes i Norra hamnen i Ekenäs i maj 2015. Närvarande var också Sydkoreas ambassadör, vilket igen visar hur högt Ramstedts insats för koreanskan värderas.

Den västnyländska läsekretsen fick en inblick i den här intressanta mannens liv genom en brett upplagd artikel i VN i december 2013. I Västnyländsk årsbok 2017 ingår likaså en artikel om Ramstedt, författad av Viveca F. Ramstedt som är vetenskapsmannen brorsdotter.

Kunde vara mer känd

Gustaf John Ramstedt är inte bortglömd i Finland – men på inget vis heller överexponerad.

Bengelsdorffs bok En mongolsjäl i professorsrock utgör därför ett behövligt bidrag till vår litteratur och en välkommen påminnelse om den här mångsidiga vetenskapsmannens insatser som forskare, lärare och diplomat. I tio års tid hann han undervisa i Lahden yhteiskoulu i Lahtis och mellan åren 1917 och 1941 innehade han professuren i altaistik vid universitetet i Helsingfors.

Uppdraget vid universitetet avbröts av perioden i diplomatins tjänst, medan lärarjobbet varvades med forskningsresor.

Ständig balansgång

Författaren har valt ett kronologiskt upplägg i boken, vilket fungerar bra. Läsaren kan följa med hur Ramstedt steg för steg bygger upp sina kunskaper och går vidare i karriären – samt hur han ständigt balanserar mellan jobb och privatliv.

Själv växte Ramstedt upp i en familj som flyttade flera gånger och hans barndom beskrivs inte som lycklig.

Hans eget äktenskap med Ida, född Josefsson, varade livet ut och paret fick många barn. 1926 köpte Ramstedt Kila gård i Öby på Hangö udd. Den blev familjens andra hem och den gård som Bengelsdorffs familj sedan köpte på 1960-talet. Ramstedt gick ur tiden 1950.

I boken framträder Ramstedt som en empatisk man. Författaren konstaterar i förordet att många av de egenskaper som kännetecknade honom skulle vara viktiga i dagens värld, men att de tyvärr just nu är satta på undantag. Här avser hon inte minst betydelsen av språkkunskaper och diplomati.

Välskriven helhet

Anna Lena Bengelsdorff är pensionerad lärare i historia, samhällslära, nationalekonomi och humanekologi. Hon har författat flera böcker och är en god skribent som använder sig av ett flytande språk. Den färska boken presenterar ett intressant liv på ett mångsidigt och samtidigt lättläst sätt.

På kartorna och även i texten förekommer en del namn som inte transkriberats enligt vedertagen praxis på svenska. Att förse till exempel förlederna i stadsnamnen Atjinsk och Tjeljabinsk med bokstaven s med tillhörande hake (litet v ovanför) som diakritiskt tecken torde följa principerna för translitterering till finska, inte svenska.

Mer läsning