Ledare: Varning för magplask

Simhallen i Ekenäs måste ses över på något sätt. Vad betyder det för planerna på en allaktivitetshall?

Simhallen i Ekenäs är föremål för diskussion.
Vad skall hända med Ekenäs simhall på Flemingsgatan? Simhallen togs i bruk 1998 och går därmed med rask takt mot sitt 25-årsjubileum.
Simhallen har varit populär, men samtidigt sätter tiden sina spår. Beslutsfattarna står inför stora beslut då hallens framtid kommer upp på bordet.
Det var fritidschefen Fredrika Åkerö som för några veckor sedan väckte diskussionen då hon sammanställde en behovsutredning till stadens kultur- och fritidsnämnd. Grundtanken enligt henne var att inte bara se på hallen som en konstruktion, utan på vad som händer inne i den och hur viktig den är för invånarna.
Och just simhallens betydelse för invånarna finns det igen orsak att tvivla på. I dagens läge har simhallen närmare 100 000 besökare per år och den enkät som gjordes i april visade på stort intresse. Sammanlagt lämnades 856 svar in och det är en imponerande mängd.
Samtidigt mår simhallen inte bra. I utredningen konstaterade Åkerö att simhallens maskineri har levt ut sin tekniska livslängd och att det nästan dagligen uppstår problem. Det kan handla om kallt vatten i duscharna eller ojämnt tryck, problem i bassänger eller med eltillförseln räknade hon upp.
Ett annat riktigt stort problem är personalutrymmena som också borde ses över. Det är också en arbetarskyddsfråga.
Till saken hör att simhallen aldrig har grundrenoverats. Nu finns det dock i stadens budget reserverat ett anslag på 800 000 euro för simbassängernas betongkonstruktioner för år 2024.
Med 800 000 euro kommer man förstås en bit, men ser man på hela hallens behov är det inte sagt att det räcker så långt. Det är bara att se på grannen Neidonkeidas i Lojo. Där var i fjol det preliminära utgångsbudet för en renovering 17,2 miljoner euro.
I sin beredning lyfte Åkerö fram två förslag. Det ena var att simhallen utvidgas med både tillbyggnad med personalutrymmen samt flera bassänger samtidigt som teknik och maskineri förnyas. Det andra förslaget var att en ny simhall byggs för att ersätta den nuvarande.
Nämnden bestämde dock på förslag av SFP-politikern Werner Orre att en projektplan med kostnadsberäkning för simhallens renovering ska uppgöras. Planen ska se på två alternativ — en renovering av den nuvarande simhallen och byggandet av en ny simhall. En utvidgning utreds alltså däremot inte.
Till VN konstaterade kultur- och fritidsnämndens ordförande Anna Oksanen (SFP) att nämndens åsikt att en renovering kanske är att föredra framom att riva och bygga nytt.
Också utrymmesförvaltningschefen Anna Friberg är inne på samma linje. Det handlar trots allt om en byggnad som är endast 25 år gammal och som tekniskt har livslängd kvar. Simhallen är inte utdömd, men inte heller i toppskick. En renovering skulle dock vara välkommen.
Behovet av en fungerande simhall är uppenbart och det engagemang — inte minst på sociala medier — som synts i frågan talar sitt tydliga språk. Projektplanen blir klar tidigast till hösten och senast då lär diskussionen fortsätta för beslutsfattarna.
En annan byggnad som lär dyka upp i diskussionen är en allaktivitetshall till Karis som BK-46 lanserade för ett år sedan. Föreningen, som i våras tog hem ett efterlängtat finländskt mästerskap i herrhandboll, tänkte sig en modell där externa finansiärer och staden skulle dela jämnt på byggkostnaderna — i stil med byggandet av nya Fokus i Karis. Priset för en allaktivitetshall med plats för 2 000 åskådare uppskattades till 5 miljoner euro.
Efter en trevade start där initiativet stötte på patrull på både nämnd- och styrelsenivå, beslöt stadsstyrelsen i slutet av maj att blåsa nytt liv i planerna. Tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämnden fick i uppdrag att tillsammans med BK-46 utreda förutsättningarna att bygga en allaktivitetshall i Raseborg.
Staden skulle säkert vara betjänt av en modern och stor arena. Och om man nu skulle få tillgång till en dylik för i praktiken halva priset kan det vara värt att diskutera frågan.
Från BK:s sida har man varit mycket måna om att från första stund betona att hallen är till för alla, men samtidigt är det klart att projektet fått en stark BK-stämpel på sig. Och i sig är väl det inget att diskutera — om BK en gång står för en stor del av satsningen är det förstås givet att man skall ha nytta av den också.
Samtidigt måste förstås ekonomin hålla och vill det sig illa ställs simhallen och arenan mot varandra. Det kan sluta i ett ordentligt magplask.
ANDRA LÄSER