Bättre år än väntat för Sjundeå

Dyrt. Skolmodulerna för eleverna i Aleksis Kiven koulu belastade Sjundeås ekonomi under fjolåret.Bild: VN-arkiv/Lina Enlund

Ekonomiskt var år 2017 ett bättre år för Sjundeå kommun än man hade räknat med. Bokslutet visar ett plusresultat på en och en halv miljon.

De största orsakerna för det goda resultatet var större skatteintäkter och statsandelar än budgeterat, kombinerat med minskade räntekostnader. De sistnämnda minskade med 184 000 euro efter att ett tioårigt derivatavtal löpte ut i augusti. Derivatet är ett finansieringsinstrument som lägger ett övre tak på räntor. Eftersom finanskrisen slog till efter avtalet och räntorna bara har sjunkit hade kommunen i praktiken ingen nytta av derivatet.

– Derivaten blev dyra för kommunen eftersom avtalet ingicks före finanskrisen, som ingen hade kunnat förutspå. Räntorna började sjunka nästa genast efter att det tagits, säger ekonomiplaneringschef Kaisa Okkeri.

Övriga intäkter som påverkade bokslutet var byggandet av Slussens område, vilket nu syns som intäkter i kommunen. Markanvändningsavtalen på området tillsammans med övrig tomtförsäljning inbringade 1,72 miljoner euro.

Sjundeås bokslut för år 2017 belastas av en partiell värdesänkning av Päivärinteen koulu med en avskrivning på 460 000 euro. Trots det var resultatet 1,5 miljoner på plus, ett resultat som höjer det kumulativa överskottet till drygt två miljoner euro.

– Det ger oss en bra utgångspunkt för framtida investeringar. Men det finns fortfarande behov av en stram ekonomi, säger Okkeri.

Skolorna belastar

Enligt kommundirektör Juha-Pekka Isotupa innebär en stram ekonomi i Sjundeås fall bland annat att nyrekryteringar går via fullmäktige och att verksamheten effektiveras via omorganiseringar.

– I höst blir vår utredning av utrymmesbehovet i kommunen klart och efter det strävar vi efter att effektivera användningen av våra fastigheter, säger han.

En stor pusselbit i sammanhanget är det skolcampus som kommunen ska bygga i centrum av Sjundeå. Starten på det projektet behandlades i kommunstyrelsen i måndags. Enligt den preliminära tidtabellen dröjer det ett år innan de slutliga anbuden kan vara i kommunen och fullmäktige kan ge grönt ljus för det konkreta byggandet.

Sjundeås lånestock ökade något under fjolåret och ligger nu på nästan 3 500 euro per invånare. Det är ännu en god bit till det tak som Finansministeriet satt för kriskommuner, men Sjundeå har stora utmaningar i sikte.

– Skolcampus kommer också att vara en betydande investering för vår kommun, och den kommer att belasta vårt bokslut både som investering och via avskrivningar sedan då byggnaden blir klar, säger Okkeri.

En annan oklar faktor som påverkar den kommunala ekonomin är social- och hälsovårdsreformen. Landskapet förbinder sig att hyra de befintliga hälsovårdslokalerna i tre år, men därefter får landskapet själv fatta beslut om lokaliseringen av social- och hälsovårdstjänster. Det betyder att kommunen måste beakta möjligheten att man blir kvar med tomma fastigheter och de kostnader de medför utan att få några intäkter för social- och hälsovården.