Barnvänlig debatt intresserade inte allmänheten

Ingen publiksuccé. Kandidaterna var betydligt fler än åhörarna under torsdagens debatt om Raseborg som barnvänlig kommun.Bild:

Tolv kommunalvalskandidater från fem olika partier mötte upp till debatt om Raseborg som barnvänlig kommun. Betydligt färre var åhörarna i publiken.

Bortsett från arrangörer och press hade allt som allt en person bänkat sig för att lyssna till debatten som arbetsgruppen för Barnvänlig kommun ordnade i Seminarieskolan i Ekenäs i torsdags.

De medverkande kandidaterna lät sig ändå inte nedslås utan debatterade och duellerade ämnet i ett par timmar.

Enigt om det mesta

I det mesta var man ändå rörande enig. Staden bör lyssna på barn och ungdomar, göra dem delaktiga, stöda familjer och satsa på det förebyggande arbetet.

Bland annat Harry Yltävä (VF) gav uttryck för åsikten att det barnvänliga tänkandet borde genomsyra allt beslutsfattande.

– På samma sätt som man nu beaktar ekonomiska följder och följder för miljön kunde man också beakta barn och ungdomar, sade han.

Enda frågan där åsikterna under kvällen gick isär gällde huruvida stadens ungdomsfullmäktige ska beredas möjlighet att ha en representant i stadsstyrelsen eller inte.

Sannfinländarnas Petri Palin såg potentiella problem vid behandling av sekretessbelagda frågor eller andra komplexa ärenden.

– Allt kan förstås testas men man ska inte göra det bara för testandets skull.

SFP:s Niklas Andersson var däremot positivt inställd.

– Om det finns ungdomar som engagerar sig tycker jag att det är en bra idé, sade han.

Enligt Seppo Lintuluoto (SDP) och Werner Orre (SFP) har systemet med ungdomsrepresentanter fungerat bra i de nämnder de själva sitter i.

– När sekretessbelagda ärenden har behandlats har ungdomarna gått ut, säger Seppo Lintuluoto.

Werner Orre tycker att ungdomarna stått för en bra input.

– De har gett ett stöd i beslutsfattandet som varit värdefullt.

Hela stadens sak

Raseborgs första tvåårsperiod som barnvänlig kommun går ut i december. Statusen beviljas av Unicef och erhölls efter att staden i två års tid ansågs ha följt en modell där man i all sin verksamhet främjar barnens intressen.

Arbetet med att försöka förnya erkännandet pågår och är på god väg, berättar Tina Nordman som är tf undervisningschef och arbetsgruppens ordförande.

– En barnvänlig kommun är ändå inget man uppnår genom att en arbetsgrupp gör olika saker och utvecklar vissa processer, vi behöver också få med beslutsfattarna, säger hon.

Hon är nöjd med debattkvällen även om publiken gärna kunde ha varit större. En av målsättningarna är att ge ämnet synlighet och öka medvetenheten.

– För att statusen som barnvänlig kommun ska ge något måste det implementeras så att alla som jobbar för staden vet vad det betyder och är med, säger hon.

Utöver de redan nämnda deltog också följande kandidater i debatten: Maj-Britt Malmén, Erik Munsterhjelm och Anna Luhtasela från SFP, Tanja Konttinen från De gröna, Arthur Snellman och Mervi Harvio-Jokiaho från SDP och Tatu Tyni från Sannfinländarna.