Barnfamiljerna är i behov av stöd

Dagens 21-åringar mår sämre än sina medsystrar och -bröder som föddes och växte upp under den ekonomiska depressionen. Det är dags att barnfamiljer får stöd i ett tidigt skede.

För två år sedan publicerade Institutet för hälsa och välfärd, THL, en omfattande undersökning över alla barn som är födda 1987 i Finland. De här barnen växte upp under den stora ekonomiska depressionen. Undersökningen gav en dyster bild – många barn och unga mår dåligt.

Slutsatsen från den undersökningen var att mår de vuxna bra, mår också barnen bra. Alla var synnerligen eniga om att barnfamiljer måste få stöd i ett tidigt skede, för att förhindra att problemen går i arv till barnen. Det är ofta fråga om mångfasetterade problem såsom fattigdom, familjevåld, alkohol- och drogproblematik, psykisk ohälsa. Det behövs multiprofessionella team som kan behandla hela familjen.

Under depressionen gjordes stora nedskärningar i barnskyddet, dagvården, skolhälsovården och i andra förmåner som var viktiga för barnfamiljer. Vår nuvarande regering har gjort ingrepp i välfärden och servicen för barnfamiljer, till exempel har barnbidraget sänkts, systemet för utkomststöd ändrats, subjektiva rätten till dagvård har slopats och daghemsgrupperna har blivit större.

I måndags publicerade THL motsvarande undersökning om kohorten födda 1997. De har vuxit upp i Välfärdsfinland. Men den krassa verkligheten är att de här ungdomarna mår ännu sämre än de födda 1987. Andelen barn som har placerats utanför hemmet har nästan fördubblats, användningen av psykmediciner har ökat, nästan 20 procent av pojkarna har antingen blivit dömda eller fått strafföreläggande. Bland de som är födda 1997 har 21 procent en psykiatrisk diagnos.

I rapporten framkommer det att fyra faktorer är betungande för barnen. De är föräldrarnas psykiska hälsa, utbildningsnivå och ekonomiska situation, förändringar inom familjen såsom skilsmässa eller dödsfall.

En rapport från Rädda barnen visar också att segregeringen i samhället ökar. Barnfattigdomen har tredubblats på 20 år. I dag lever nästan 15 procent av barnen i fattiga familjer. Och fattigdomen går i arv.

Experterna är eniga om att då problemen hopar sig är det barnen som drabbas hårdast. Det behövs tillräckligt med stöd i ett tidigt skede innan problemen eskalerar. För ju längre situationen pågår desto dyrare blir slutnotan.

Färsk statistik från Centralförbundet för mental hälsa visar att bland unga lider 20–25 procent av någon form av psykisk ohälsa. I över hälften av de fall där vuxna har psykiska problem har de fått sin början redan före 14 års ålder, och i tre fjärdedelar av fallen före 24 års ålder.

Förbundet vill inför den nationella veckan för psykisk ohälsa lyfta fram vikten av rätt stöd och hjälp.

Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko (C) säger i en intervju för Helsingin Sanomat att det finns många olika stödformer men inte en heltäckande som omfattar allt en barnfamilj kan behöva.

Det är precis så det är. Det finns ingen som har en helhetsbild och kan ingripa på ett samverkande sätt i problemen. Olika myndigheter samarbetar inte och tystnadsplikten gör det omöjligt att få en helhetsbild av en familjs problem. Det saknas också ett övergripande system för hur olika ekonomiska stöd påverkar varandra.

Det har kommit många larmrapporter om att ungdomarna mår dåligt och att det får allt värre följder. Nästa regering kan inte fortsätta att skrota välfärden. Det är dags att man skrider till handling för att barnfamiljer ska få stöd för sina problem i ett tidigt skede.

Marina Holmberg Chefredaktör Västra Nyland

Mer läsning