Baltops, Nato och Ryssland

Bild: Roni Rekomaa

Hangö udd har alltid varit en skärningspunkt där de stormaktspolitiska intressena i Östersjön har korsats, i värsta fall också militärt.

Just nu pågår den Natoledda övningen Baltops 16 i vattnen och längs stränderna, här rör sig krigsfartyg, helikoptrar, stridsbåtar och landstigningsfarkoster, och 600 man från olika länder som övar olika moment i kustkrigföringen.

Baltops är en av tre stora Natoövningar i Östersjöområdet under den här månaden. Sammanlagt berör övningarna knappt 40 000 soldater.

Övningarna har flera syften. De handlar om att öva militärt samarbete och militära funktioner i ett specifikt område. Men de handlar också om att visa närvaro. Efter Rysslands övertagande av Krim och destabiliseringen av östra Ukraina har inte minst de baltiska länderna önskat mera synlighet av Nato.

Ryssland följer förstås noga med aktiviteterna, också Baltops operationer vid Hangö udd övervakades av ryska spaningsfartyg på internationellt vatten.

Säkerhetspolitikens militära del fokuseras just nu på Hangö udd.

I Moskva handlade måndagens förhandlingar mellan Finlands utrikesminister Timo Soini och Rysslands Sergej Lavrov bland annat om de politiska aspekterna.

Lavrov var mycket tydlig med att Ryssland inte tycker om att "Natos infrastruktur" närmar sig landets gränser. Soini upprepade att Finland har deltagit i motsvarande övningar sedan 1993, och att den enda avsikten är att utveckla Finlands försvar och säkerhet.

Ryssland deltog som partner i motsvarande övningar så sent som 2013.

Nu uppfattar landet Natoövningarna som ett sätt att skapa "antirysk hysteri". Samtidigt sade Lavrov att varje klok och hederlig politiker i väst vet att Ryssland aldrig skulle anfalla ett Natoland.

Så lyckades den ryske utrikesministern bekräfta det som många Natoförespråkare hävdar; att medlemskapet är en försäkring som man hoppas att man aldrig behöver använda.

John-Erik Jansén Ledarskribent