Chydenius lämnade finansvärlden för att bygga hus

Jan-Erik Chydenius är känd för att ha gett Hangö ett ansiktslyft med sina husbyggen. Varje avslutat projekt är för honom en ny dröm som förverkligats. Man blir inte rik, men det är roligt, säger Chydenius om karriären som fastighetsbyggare.

Många järn i elden. Jan-Erik Chydenius har hittills haft ett sextiotal byggprojekt i Hangö.
Jan-Erik Chydenius har sedan början av 2000-talet arbetat på heltid inom fastighetsbranschen. I dag koncentrerar han alla sina byggprojekt till Finlands sydligaste udde och fram till dags dato stannar Hangösaldot på sextio avklarade projekt.
– Jag blev förälskad i sättet att arbeta från Hangö. Jag kan arbeta hemifrån, byråkratin sköts smidigt och hantverkare finns ofta snabbt tillgängliga om det krisar.
Chydenius Hangöhistoria fick sin början på 1990-talet då han hyrde en lägenhet vid Bellevuestranden tillsammans med sin före detta fru och sina två döttrar. 1997 köpte han sitt första hus i Hangö på Appelgrensvägen tillsammans med en vän.
– Det var ett otroligt dyrt hus på den tiden. Trots att vi köpte huset för ungefär det halva begärda priset var det fortfarande kostsamt. Hangöborna tyckte att den där Chydenius måste nog vara dum som betalar så där mycket.
– Men då jag tolv år senare sålde huset hette det att nog är det ju lätt att göra vinst på ett hus som man fått så billigt, säger Chydenius och skrattar gott åt minnet.
Hangöbo är något man föds till, konstaterar Jan-Erik Chydenius skämtsamt. Tillsammans med frun Elina Seikku tillbringar han sedan flera år tillbaka större delen av sin tid i Hangö och Chydenius Ab är ett Hangöföretag.
– Skattemässigt var det inte fördelaktigt att flytta från Grankulla till Hangö. Men det kändes som rätt sak att göra. Vi ville visa att vi är här för att stanna.

Ömsesidig respekt

Jan-Erik och hans fru Elina, som arbetar som planerare i företaget, använder sig av ett stamgäng av underleverantörer vid sina byggen. Utgångspunkten har varit att använda sig av lokala företag i den utsträckning det är möjligt.
– Vi har totalt sextio personer som arbetar vid byggena. Det som håller oss samman är den ömsesidiga respekten.
Respekten kommer från små saker som att man håller det man kommit överens om. Om elmontören lovat att komma klockan nio, kan han inte dyka upp två timmar senare. Då blir hela arbetskedjan lidande. Alla ska också städa bort sina saker från byggena, så att de inte ligger i vägen för följande entreprenör.
Bland Hangöprojekten har saneringsobjekten hittills dominerat framom nyproduktionen. Trots det tycker paret att det är roligt att få variera mellan nytt och gammalt.
– Tidigare funderade jag om jag klarar av att bygga nytt. För gamla hus lyder regeln att riv allt, öppna allt och bygg på nytt – då vet du vad du har.
Elina säger att hon för egen del föredrar gamla hus framför nybyggen. Hon tycker att det finns en charm i att de är fulla med överraskningar.
– Man måste vara kreativ och flexibel under arbetets gång. Jag gillar Fula ankungen-effekten, att se hur något förfallet får nytt liv, säger Elina.
– Men gamla hus tar mera tid och kräver en större närvaro för snabba beslut. Samtidigt som jag också hyser en kärlek för gamla hus, erbjuder nybyggen större möjligheter vad gäller exempelvis fönsterstorlek och liknande, säger Jan-Erik.
Han säger att vinstmarginalen också är aningen högre på nybyggen är på gamla hus.

Läget betyder allt

Då de söker objekt håller de sig enbart till södra sidan av järnvägen, det vill säga nära centrum, havet och turiststråken.
– Vi väljer ofta objekt som länge varit till salu och som ingen annan vettig människa skulle köpa.
Paret säger att sett ur ett ekonomiskt perspektiv kan de bara bygga på ett fåtal ställen.
– Vi sätter alltför mycket pengar in i väggarna på sådant som inte syns. Vi jobbar exempelvis väldigt mycket med ljud- och brandisolering, säger Chydenius.
Ljudisoleringen är viktig med tanke på trivseln och det är de små detaljerna som gör skillnad. Många isolerar mellanväggarna väl, men glömmer bort att ljud också leds via hålen för eluttagen. Därför tillverkar Chydenius bolag små boxar för varje enskilt uttag. Boxarna sätts in i mellanväggen och fylls med en särskild massa.
– Boxen i sig kostar inte mycket, men det gör däremot arbetskostnaderna, speciellt i form av bortfallen arbetstid då övriga arbeten måste vänta.
Ett absolut urvalskriterium då Jan-Erik och Elina väljer nya projekt är att det ska gå att bygga balkonger eller terrasser. Avsaknaden av uteplatser sänker nämligen både pris och efterfrågan för en bostad på märkbart sätt.

Gamla trädgårdar

Den primära kundkretsen är folk från huvudstadsregionen som söker en andra bostad. I rumsplaneringen syns detta bland annat genom att skåpantalen är färre och sovrummen mindre än om bostäderna skulle vara ämnade som första bostad. I stället satsas krutet på gemensamma utrymmen som stora kök och vardagsrum och trivsamma uteplatser där man kan umgås. En viktig del av företagsfilosofin omfattar också trädgården.
– Vi försöker bevara så mycket vi bara kan. Vi flyttar på buskar och träd under medan vi bygger för att senare åter plantera ut dem på tomten. Vi vill att folk ska få komma till en gammal trädgård, säger Elina.
Jan-Erik och Elina avslutar med att berätta att de har en hemlig agenda med sina husbyggen.
– Vi vill få folk att trivas så bra att de efter en tid vill flytta hit till Hangö, skriva sig här och bli skattebetalare. Jag kan så här på raken komma på sju familjer som vi redan lyckats med, säger Jan-Erik Chydenius.

Jan-Erik Chydenius

Fadern var kapten vid garnisonen i Dragsvik och Jan-Erik bodde sina första nio år i Ekenäs. Därefter flyttade familjen till Åbo var han gick största delen av sin skolgång.
Har studerat ekonomi vid Lunds universitet.
Gjorde karriär inom Postbanken Ab som finansieringschef i Vasa och som bankdirektör på finansieringssidan i Grankulla.
Arbetade under 1990-talet som vd i Finland för Pictura Ab.
Grundade företaget Ajamera, numera Chydenius Ab år 1990.

ANDRA LÄSER