Att rota i det förflutna kunde kanske sätta ”hundhuvudet” på rätt kropp

Jag vill dock betona att planen bör läsas så att det som inte uttryckligen är tillåtet är absolut förbjudet.

Olli Borg påstår (VN 3.5) helt felaktigt att ingen skötsel skulle ha gjorts i Hagen-Ramsholmen-området sedan debaclet efter senaste avverkning vilken som bekant resulterade i att NTM-centralen gjorde en polisanmälan. Röjningar har gjorts på flera platser, bland annat längs infarten från parkeringsplatsen vid Södra viken till Snäcksunds parkering, Brunnsbergets omgivning, utsiktsplatsen på Ramsholmens sydvästra strand, utsiktsplatsen på Hagens södra strand. "Vitsippshavet" på Ramsholmen röjdes i år för andra gången efter rabaldret.

På Vega Västnylands webbsida insinuerar Gustav Munsterhjelm också, liksom Borg i VN, att det som irriterar besökare skulle bero på att skötselplanen inte fullföljts. Den kritik som kommit mig till del av allmänheten beror dock inte på det som skötselplanen tillåter, och som är ogjort, utan uttryckligen på det som inte får göras enligt fredningsbestämmelserna.

Jag ger Borg och Munsterhjelm i viss mån rätt i att mycket av de röjningar som föreslås i planen är ogjorda. Enligt skötselplanen måste dock det som röjs lämnas liggande på platsen! Jag har gjort den bedömningen att det estetiska resultatet i många fall därför skulle bli etter värre än att lämna röjningen ogjord.

I detta sammanhang kan det även vara på sin plats att belysa bakgrunden till, och "rävspelet" bakom, den polisanmälan som i olika omgångar nämnts i pågående diskussion.

Hagen är förutom skyddsområde även detaljplaneområde och avverkningen krävde och fick en gång i tiden sålunda tillstånd av miljövårdsnämnden. Enligt egen utsago kontaktade miljöchefen NTM-centralen och bad dem på förhand komma och granska stämplingen – vilket de vägrade! Efter utförd avverkning granskades resultatet dels av mig, dels av miljöchefen, båda tillsammans med konsulten som gjort skötselplanen. Vid dessa två separata tillfällen uppgav konsulten, i vittnes närvaro, att åtgärden var förenlig med skötselplanens målsättning! Men sedan – på begäran av NTM-centralen ger konsulten (för övrigt medlem i den nuvarande miljö- och byggnadsnämnden) ett utlåtande till NTM-centralen vari han konstaterar att åtgärderna är helt i strid med planen! Detta efter att med GPS koordinatbestämt 235 stubbar, från 7 centimeter i diameter uppåt efter de fällda träden och utifrån dessa gjort en vitalitetsbedömning av träden.

NTM-centralen tar därpå direkt till grövsta artilleri och gör en polisanmälan – utan att ens kontakta eller begära en förklaring av ansvariga tjänstemän i staden.

Skötselplanen för Hagen och Ramsholmen kommer inom kort att publiceras på stadens hemsidor allmänheten för kännedom. Jag vill dock betona att planen bör läsas så att det som inte uttryckligen är tillåtet är absolut förbjudet. Som exempel kan nämnas att vi vid senaste avverkning ringbarkade en hel del stora björkar som undertryckte ädla lövträd. På så sätt ansåg vi oss "slå två flugor i en smäll" – dels skapade vi död ved, dels gynnade vi de ädla lövträden – helt i enlighet med planens målsättning. Denna åtgärd framfördes dock också som ett argument i polisanmälan på grund av att det inte i planen fanns omnämnt att så fick göras. Inom statens skyddsområden, bland annat på holmarna i Stadsfjärden, är ringbarkning dock en allmänt tillämpad metod för att snabbt öka mängden död ved.

Jag måste nog också ge Borg och Munsterhjelm rätt i att min motivation till att vidta mera omfattande åtgärder i området är måttlig efter NTM-centralens agerande. "Bränt barn skyr elden". Jag hoppas på allmänhetens förståelse.

Innan Hagen, Ramsholmen och Högholmen togs med i Natura 2000 var området redan med länsstyrelsebeslut fredat naturskyddsområde! Vi hade då en plan, som förutom de ekologiska aspekterna, i hög grad beaktade även områdets estetiska värden. Det var då möjligt att till väsentliga delar fortsätta den skötsel som inleddes 1947 med att ge livsrum åt vackra ädla lövträd och ta bort till exempel tallar, björkar och klibbalar till fromma för yngre utvecklingsdugliga ekar, askar och almar. Virket, hygges- och röjningsresterna kunde då transporteras bort. Natura 2000 satte dock stopp för allt sådant.

Osökt infinner sig frågan på vems initiativ detta redan fredade område från begynnelsen, och i senare skeden andra av staden ägda och även privata områden, tagits med i Natura-nätverket? Jag kan aldrig tro att tjänstemännen vid NTM-centralen eller Miljöministeriet haft den lokalkännedom som behövts. Vore det kanske på plats med litet grävande journalistik – utan att förlita sig på runt formulerade uttalanden av nuvarande eller före detta tjänstemän.

Dokumenten torde vara arkiverade och offentliga handlingar (de finns dock inte i stadens arkiv). Att rota i det förflutna skulle naturligtvis inte ändra på situationen ett dugg, men kunde kanske sätta "hundhuvudet" på rätt kropp.

Carl-Johan Jansson skogsbruksingenjör, ansvarig för skötseln, Raseborgs stad