Åtgärdsplanen för att minska näringsbelastningen från Raseborgs å är klar

Åtgärdsplanen för att minska näringsbelastningen från Raseborgs å är färdig. Bild:

Åtgärdsprogrammet för Raseborgs å är klart. Det presenterades förra veckan på Tunaborg i Snappertuna för markägare och andra intresserade.

Rördammar, sedimenteringsbassänger, översvämningsslätter och våtmarker – det är exempel på olika vattenskyddskonstruktioner som behövs för att minska näringsbelastningen på Landbofjärden i Snappertuna.

Inom ramen för Projekt Raseborgs å har en åtgärdsplan nu färdigställts. Planen, som presenterades för bland annat markägare förra veckans tisdag, listar ett mångsidigt och täckande urval av åtgärder för att minska näringsbelastningen.

På kort sikt kan man med åtgärderna som presenteras i planen minska näringsbelastningen med 14 procent och på längre sikt halvera den.

– Åtgärderna som föreslås i planen hjälper till att hålla vattnet i vattenfåran och översvämningsvatten borta från åkrarna, säger Stefan Holmberg från SLC Raseborgs lokalavdelning.

Lyckas man med det hålls näringen där den ska vara – nämligen på åkrarna.

Grafiken visar hur Raseborgs å rinner fram genom Karis och Snappertuna, samt var Svartån ligger i förhållande till Raseborgs å. Bild:

Också bekanta åtgärder

Åtgärdsplanen lyfter även fram många för odlare redan bekanta åtgärder för att minska på belastningen av näringsämnen från jordbruket.

Exempelvis kan belastningen effektivt minskas med vintertida växttäcke och genom odling av fånggrödor. Att optimera fosforgödslingen enligt växtens verkliga behov spelar också roll. Växelbruk och en god vattenhushållning är andra åtgärder som rekommenderas.

– Det finns inte en enskild åtgärd som löser allt utan ett gott slutresultat nås genom ett bra urval av åtgärder, säger ordförande för å-projektets styrgrupp, överinspektör Johan Sundberg på Nylands NTM-central.

En kungstanke med projektet är att åtgärderna man vidtar märks på längre sikt:

– Tanken är att ta fram effektiva metoder för att minska näringsbelastningen även efter projekttiden, säger projektchef Minttu Peuraniemi.

Meningen är att ta fram effektiva metoder för att minska näringsbelastningen även efter projekttiden, säger projektchef Minttu Peuraniemi. Bild: VN-arkiv/Karin Holmberg

Projekttiden förlängdes

Planen visar att det är fullt möjligt att minska näringsbelastningen betydligt, men det kräver ett långsiktigt arbete.

Raseborgs stad har därför förbundit sig att förlänga projektet med två år till slutet av år 2022. Raseborgs miljöbyrå anhåller om tilläggsfinansiering för ett fortsatt projekt från Nylands NTM-central.

Det nuvarande projektet har dock ännu ett arbetskrävande år kvar. På arbetslistan för år 2020 står bland annat ett rensningsprojekt i samarbete med dikningsbolaget, förverkligande av vattenskyddskonstruktioner på avrinningsområdet, fortsatt behandling av åkrar med jordförbättringsmedel samt uppföljning av vatten och mark.

Åtgärdsplanen gjordes upp inom ramen projektet Raseborgs å och den förverkligades i samarbete mellan projektets arbetsgrupp och konsulten Ramboll Finland.

I projektets arbetsgrupp ingick projektchef Minttu Peuraniemi, Raseborgs stads miljöinspektör Aapo Ahola, Harri Aulaskari från Nylands NTM-central, samt markägarnas och dikningsbolagets representanter Stefan Holmberg och Torbjörn Nyberg.

Ramboll representerades av vattendragsplaneraren Virve Kupiainen, ledande sakkunnig Pertti Keskitalo samt planeraren Elina Heikkala.

Åtgärdsplanen finns på stadens webbplats.

Mer läsning