Asylärenden avgörs nu i rask takt

Tungt. Rasha och hennes familj fick avslag på sin asylansökan. Nu väntar familjen på besked om huruvida deras överklagan mot det beslutet godkänns eller inte. Bild: Lina Enlund

2015 var den stora flyktingvågens år. Nu behandlas asylansökningar i strid takt. För dem som får avslag väntar hemresa eller en papperslös tillvaro. Arto Mansikkavuori vid flyktingförläggningen i Hangö tror vi inom kort har tusentals papperslösa i Finland.

Då flyktingströmmen var som starkast för ungefär ett och ett halvt år sedan öppnades flyktingförläggningar raskt i de västnyländska kommunerna.

I Raseborg öppnades en förläggning i Mjölbolsta och en i den gamla kursgården i Antby. I Hangö inkvarterades flyktingar i lägenheter i centrum och i Lappvik.

I Ingå tog man emot ensamkommande barn och ungdomar vid två verksamhetsställen – Heimgård för yngre barn, Ingahemmet för ungdomar.

I Sjundeå driver Röda Korset en förläggning i Harjulinna, i Kyrkslätt en i Evitskog och en i Aavaranta.

Beskeden rullar in

Nu har många av dem som bott på förläggningarna fått sina besked och förläggningar stängs undan för undan. För en del av de asylsökande har beskedet varit positivt, de har fått uppehållstillstånd. Efter ett sådant besked slussas man ut i samhället till eget boende på valfri ort.

Av flyktingarna i Hangö har kring trettio fått positivt besked. Samtliga har lämnat staden och flyttat, främst till huvudstadsregionen. I Raseborg bor för tillfället cirka 70 flyktingar som beviljats uppehållstillstånd, varav ungefär 30 beviljats kommunplats, 30 flyttat hit på egen hand och nio är så kallade kvotflyktingar.

På Mjölbolsta bor ännu kring 230 asylsökande. I slutet av april stänger förläggningen.

– De som väntar svar på sina asylansökningar får flytta till andra förläggningar, säger Evelyn Soer, chef på förläggningen.

Svårt för papperslösa

Den som får ett negativt besked på sin ansökan om uppehållstillstånd kan överklaga. Får man avslag även då börjar en tillvaro som papperslös utan stöd eller rättigheter, om man inte väljer att åka tillbaka till sitt hemland. Med papperslös avses i allmänhet en person som vistas i landet utan uppehållstillstånd.

För många av dem som fått avslag kunde situationen ha varit annorlunda, de kunde ha fått tillfälliga uppehållstillstånd om inte grunderna hade ändrats:

– Det är väldigt tragiskt att regeringen dragit in möjligheten att bevilja uppehållstillstånd på humanitära grunder, säger enhetschefen på Västra Nylands invandrartjänst, Maj Estlander.

Det här bekymrar henne.

– Den som blir papperslös har inte rätt till utkomststöd, inte rätt att jobba eller delta i integrationsutbildning. Den papperslösa faller utanför.

Nödinkvartering

I Raseborg jobbar man just nu på en modell för hur man kan hjälpa papperslösa flyktingar. Man ska bygga upp ett nätverk, ordna med inkvartering, sörja för att det finns bespisningsmöjligheter eller betalningsförbindelser till mataffärer.

Det här är nämligen sådant som en ministeriearbetsgrupp beslutat att kommunerna ska ansvara för vad beträffar papperslösa.

– Problemet är att väldigt få papperslösa har tagit kontakt med oss, vi vet inte hur många som eventuellt kan behöva den här hjälpen. Dessutom är ministeriegruppens direktiv väldigt diffusa, säger Maj Estlander.

Hon tror att det kan finnas frivilliga som privat hjälper papperslösa och ordnar med boende, kost och kläder – men hon känner inte till i vilken utsträckning eller hur många det då kan handla om.

– Mjölbolsta flyktingförläggning har hittills meddelat om endast en person som kommer att bli papperslös under februari. Det skulle vara bra att få veta om det finns fler, för det är ingalunda så att man måste gömma dem som fått avslag.

I Hangö säger socialservicechef Elisabeth Sundberg att man kommit en bit på väg med hur man ska ordna för dem som inte får stanna men inte vet vart de ska ta vägen.

– Om det i Hangö uppstår ett behov av tillfälligt boende så har vi avtalat med Evangeliska folkhögskolan om att under våren inkvartera tio personer.

Villkoret är att de varit inskrivna vid flyktingförläggningen i Hangö och hör till dem som fått ett nekande besked på sin asylansökan. I hjälpen ingår utöver husrum även mat från stadens centralkök.

– Staden står ändå inte för de här kostnaderna, staten ersätter dem till hundra procent, säger Elisabeth Sundberg.

Staden betalar inte utkomststöd till de papperslösa.

Arto Mansikkavuori, chef på flyktingförläggningen i Hangö, säger att man ännu kan be om prövning hos Högsta förvaltningsdomstolen efter ett negativt besked från förvaltningsdomstolen.

– Dock är det bråttom att göra det, för tiden förkortades nyss till två veckor efter att förvaltningsdomstolens besked fattats. Med tanke på hur upptagna rättshjälpsbyråernas jurister är så är två veckor väldigt kort tid.

Är den som beviljas tillfällig inkvartering trygg där, eller kan man bli hämtad av polisen och skickad till sitt hemland mot sin vilja?

– Det är inte så enkelt. De som kommit från Irak kan inte skickas tillbaka hur lättvindigt som helst för de irakiska myndigheterna har meddelat att man inte får återsända personer som upplever att de inte kommer vara trygga, svarar Arto Mansikkavuori.

Det är en väldigt märklig situation, låst läge, säger han och misstänker att vi inom några månader därför kommer att ha tusentals papperslösa flyktingar i Finland.

– Tidigare kunde de få tillfälligt uppehållstillstånd i ett år, men nu blir de flytande, i värsta fall i åratal. Till saken hör ännu att vi på vissa grunder kan fortsätta ge flyktingförläggningens tjänster till dem som av olika orsaker inte kan flytta, exempelvis om man är i slutskedet av en graviditet. Jag ser med skräck på vad som komma skall.

Västra Nylands[leadinseparator]invandrartjänst

Verksamhetsområdet för Västra Nylands invandrartjänst är Raseborg och Hangö. Samarbetet har byggts upp sedan 1995. Arbetet leds av enhetschef Maj Estlander.

Invandrarbyrån har öppen mottagning för invandrare i Ekenäs måndagar kl. 14–16 (andra tider med tidsbeställning), i Karis tisdag och onsdag kl. 13-16 och i Hangö torsdagar kl. 13–16

Mer läsning