Är tvåspråkiga skolor nyttiga?

Om ett annat språk tar upp en del av skoltiden kommer kontakten med modersmålet helt enkelt att minska.

Frågan om nyttan med tvåspråkiga skolor dök upp igen i samband med riksdagsvalet. Det verkar som om förespråkarna för denna skoltyp inte vore nöjda med annat än ett positivt, berömmande svar på frågan eftersom de fortsätter att presentera samma argument gång efter gång. Svaret på frågan är egentligen tvådelat. För det första hindrar tvåspråkiga skolor minoritetsbarnens fullödiga utveckling av modersmålet. För det andra visar erfarenheten att det samhälleligt starkare majoritetsspråket i det långa loppet tar över.

Alla som sysslat med språkundervisning vet att barn i åldern 1–10 lär sig modersmålet med imponerande snabbhet. Ju mer stimulans de får från omgivningen, desto snabbare assimileras och utvecklas alla aspekter av modersmålet, som de hör talas omkring sig varje dag. Under en enspråkig skoldag får barnen höra och lära sig använda många varianter, såsom skriftspråk, lektionsspråk, rastspråk, lekspråk, idrottsspråk etcetera.

Om ett annat språk tar upp en del av skoltiden kommer kontakten med modersmålet helt enkelt att minska. Dessutom är det ju så att kontakten med ett annat språk påverkar modersmålets utveckling. Detta konstaterades för en tid sedan i Sjundeå, där de svenska elevernas språkkompetens försämrades under den tid de på grund av pågående byggnadsarbeten var tillsammans med finska elever.

Sedan kan man börja med andra språk relativt tidigt, så fort modersmålets ställning är stabil. Därefter inställer sig frågan om hur det skall gå med tvåspråkigheten i svenska och finska. I dagens Finland är finskans ställning så stark att den unga generationen av svenska barn småningom lär sig finska utan att staten, kommunala myndigheter eller fonder behöver ingripa i det som egentligen är enskilda individers privata livsbetingelser.

I Europa har tvåspråkiga skolor resulterat i att minoritetsspråket gått bakåt och majoritetsspråket gått framåt. Man kan härav dra slutsatsen att tvåspråkiga skolor i Finland skulle undergräva svenskans fortbestånd och leda oss in i en enspråkig, nationalistisk återvändsgränd utan kontakt med resten av Skandinavien och med det Europa som vi av vår egen strävan valt att bli en del av. Därför är det viktigt att vi ser till att svenskan, Skandinaviens största språk, fortlever i Finland. Det är bra för vårt land.

Lars Malmberg Ingå