Åprojekt i startgroparna i Snappertuna

Info. Miljöinspektören Aapo Ahola berättade om projektet Raseborgs å under invånarmötet som hölls på samlingslokalen Tunaborg i tisdags.Bild:

Kustområdet utanför Raseborgs å i Snappertuna klassas som ett av de sämst mående i hela Finland. Pengar för åtgärder finns och det av stadens miljöbyrå initierade vattenvårdsprojektet kommer snart att starta.

Ett första invånarmöte i ärendet hölls på Tunaborg i början av april. I slutet av maj kom beskedet att projektet beviljats 300 000 euro i statlig finansiering inom ramen för regeringens spetsprojekt för vattenvård. Av 108 sökande var Raseborgs å ett av 27 projekt som beviljades pengar.

– Till det jag personligen är glad över hör att projektplanen fick högsta poäng i rankningen vilket ger en stadig grund att gå vidare från, sade miljöinspektör Aapo Ahola då han i tisdags informerade om projektet under ett nytt invånarmöte på Tunaborg.

Chef sökes

Det konkreta arbetet har ännu inte inletts. Högst upp på att göra-listan finns uppgörandet av diverse planer – en plan för avrinningsområdet, en uppföljningsplan, en plan för våtmarker och sedimenteringsbassänger samt insamling av data över åkermarkens näringsbalans. Projektet ska också få en styrgrupp samt en chef. Rekrytering av projektchefen pågår.

Även om strävan är att i så stor utsträckning som möjligt använda sig av existerande verktyg och resurser, så att projektpengarna kan riktas till konkreta åtgärder, är chefskapet enligt Aapo Ahola inget som går att sköta internt. Stadens miljöbyrå är underbemannad och tjänstemännen har fullt upp att försöka hinna med de lagstadgade uppgifterna.

– För att ett dylikt projekt ska kunna genomföras framgångsrikt behövs kontinuerlig och aktiv kommunikation mellan många olika parter. Det måste finnas en nyckelperson som håller i trådarna, säger Ahola.

Mindre utsläpp målet

Projektets huvudsakliga mål är att minska näringsutsläppen som via ån hamnar i havet. För fosforutsläppens del siktar man på en minskning på 14 procent, för kväveutsläppens del är målsiffran 10 procent. Till strävandena hör också att förbättra rekreationsvärdena och öka miljömedvetenheten inom jordbruket.

Bland åhörarna tyckte Eric Björklöf att lantbrukarna redan nu gjort och gör ganska mycket för miljön.

– Men det tar tid innan resultaten syns. Över en natt händer inte så mycket.

Jordbrukaren Stefan Holmberg tycker för egen del att en rensning av ån skulle vara viktig.

– Då hålls vattenhushållningen i skick. Alla jordbrukare är nog intresserade av att vattnet hålls nedanför åkern och inte utanpå åkern, vilket säkert också gynnar skärgården.

Hur de beviljade pengarna kommer att riktas och fördelas är enligt Aapo Ahola för tidigt att säga något om innan alla planer blivit klara. Skissen som användes som underlag för bidragsansökan är heller inte offentlig på grund av kommande konkurrensutsättningar.

Till möjliga åtgärder som nämnts hör anläggandet av våtmarker och gipsbehandling av åkrar.

"Sjöarna först"

Till åsikterna som framfördes under mötet hörde att åkrarna kring ån bara är en del av problemet. I stället borde man starta med att titta på avrinningen från de närliggande sjöarna Läppträsket, Kvarnträsket och Källträsket. Inne på den linjen är bland andra Nils Berglund som själv sitter med i naturskyddsföreningen för Kvarnträsket.

– Kvarnträsket är en av Finlands sämsta insjöar. Vi har gjort olika mätningar och försökt fiska bort skräpfisken därifrån i många år. Förra gången sade yrkesfiskarna att sjön är död.

Han tycker att man inom projektet redan nu borde börja tänka på fortsättningen och söka om mera pengar.

– 300 000 euro är en spottstyver om man tänker på hela området.

Arthur Ouwehand som har sommarstuga vid Kvarnträsket efterlyser också han åtgärder för de igenvuxna sjöarna. Invånarmötet som sådant gav inte så mycket nytt.

– Jag är glad att projektet beviljats pengar men det skulle ha varit fint att få höra mera om de konkreta målen i stället för att enbart tala om att man "vill förbättra miljön", säger Ouwehand.

Projektet är så småningom tänkt att få en egen webbplats.

Projektet Raseborgs å

Projekttid: 2018 till januari 2021.

Finansiering: 300 000 euro från Miljöministeriet. Staden stöder projektet med ett anslag på 80 000 euro samt med arbetsinsatser från miljöbyråns tjänstemän motsvarande 15 000 euro. För projektet ansöks också om tilläggsstöd från stiftelser och företag.

Mål: Att avsevärt minska de näringsutsläpp som rinner ut i havet via ån; skapa förutsättningar för Barösunds havsområdes ekologiska status att förbättras varaktigt; främja hållbart jordbruk och förbättra åkrarnas vattenhushållning; bygga våtmarker som även främjar insekt- och fågellivet; förbättra möjligheten för fisk att stiga upp längs ån för att leka.