Anorna inom bildningen är långa

Västnyland har i över ett sekels tid erbjudit utbildning på flera stadier.

Västra Nyland har aldrig varit ett bakvatten när det gäller utbildning.

Landsändans första skola, pedagogin i Ekenäs, inledde sin verksamhet 1603 och var då en av de få skolorna i hela Finland. Pedagogin i Lojo som startade 1626 var åter den första på landsbygden.

Folkskolor började grundas i allt raskare takt under 1800-talets senare del och nämnas kan att de svenska gymnasierna i Hangö, Ekenäs och Karis – genom samskolor – har anor från tiden före landets självständighet.

Också på engelska

Också i dag kan regionen visa upp en imponerande palett med större och mindre enheter som bjuder på studier efter grundskolan och gymnasiet.

Yrkeshögskolan Novia står för utbildningen på tredje stadiet. Efter den senaste omorganiseringen inom skolan koncentrerar sig dess enhet vid Seminarieparken i Ekenäs nu på att utbilda agrologer, byggmästare, skogsbruksingenjörer och ingenjörer. Här finns också engelskspråkig utbildning.

De blivande tradenomerna, hortonomerna och miljöplanerarna studerar färdigt men ingen antagning sker längre till deras linjer i Ekenäs.

Bakgrund: Brist på yrkesfolk

På andra stadiet är Axxell den stora aktören på svenska i regionen. Axxell har verksamhet både i Ekenäs och Karis och är arvtagare till bland annat Västra Nylands yrkesskola, VNY, som inledde sin verksamhet 1945.

VNY var den första interkommunala yrkesskolan i landet, en föregångare som skulle få flera efterföljare runtom i landet. Det var bristen på yrkeskunnigt folk som var drivkraften till att skolan kom till.

Yrkesskolan växte stegvis och förknippas traditionellt med det stora byggnadskomplexet vid Pumpviken i Karis, som påminner om en halvborg.

Axxells nybygge vid Bangatan tog form 2011.

Strid mot fennomanin

När vi söker rötterna till den högre utbildningen i regionen är vi tillbaka i Seminarieparken i Ekenäs. Det var här som folkskollärarinneseminariet inledde sin verksamhet 1871.

Under sin första tid utgjorde seminariet en spelbricka i dragkampen mellan svenska och finska strävanden i landet. Lärarutbildningen som präglades av Zacharias Topelius idéer om ett finskt fosterland beskylldes för fennomanska strävanden.

Till kritikerskaran hörde bland annat tidningen Vestra Nyland, som hade börjat ges ut i oktober 1881. VN-medarbetaren Ossian Reuter gick så långt att han varnade de svenska kommunerna för att anställa lärarinnor som är negativt inställda – eller bara likgiltiga – till det svenska språket.

Seg dragkamp

Småningom klingade diskussionen om förfinskningen ändå av. Seminariet skulle med sina lärare och unga kvinnliga studerande prägla livet i staden i över ett sekel framöver.

Ett slut på den eran blev det 1974, då seminariet drogs in och ersattes med lärarutbildningen i Vasa. Då gick också det manliga lärarseminariet i Nykarleby i graven.

Stängningen i Ekenäs föregicks av en lång och seg kamp för att hela utbildningen skulle placeras i södra Finland – och i Ekenäs hoppades man på att utbildningen skulle bli kvar så länge som möjligt i staden.

Skolavslutningen efter vårterminen 1974 blev ändå den sista.

Nya skolor startar

Ekenäs lunkade ändå vidare som en bildningsstad. Hemslöjdsskolan hade slagit upp sina dörrar redan 1892 och forstutbildning hade här getts sedan 1918.

Ekenäs handelsläroverk inledde sin verksamhet 1960 och var då regionens enda läroinrättning på institutnivå med ekonomiska ämnen på undervisningsschemat. 1963 flyttade skolan in i sitt nybygge vid Höijersvägen, dagens Höijersgården.

1970 startade Ekenäs sjukvårdsskola kursverksamhet i tidigare undervisningsutrymmen i Ekåsens sjukhus. Centralsinnessjukhuset – dåtida benämning – hade drivit egen vårdarutbildning sedan 1930-talet.

1972 kunde sjukvårdsskolan flytta in i en skinande nyrenoverad fastighet vid Raseborgsvägen.

Från Helsingfors

En viktig milstolpe i regionens utbildningshistoria är Tekniska skolans flytt från Helsingfors till Ekenäs 1978. På Seminarieområdet fortsatte läroinrättningen sin verksamhet under sitt nya namn Tekniska skolan i Ekenäs.

Utbildningarna som nämns här uppgick senare i antingen Yrkesinstitutet Sydväst eller Yrkeshögskolan Sydväst, vilka i sin tur fusionerats in i dagens Axxell och Novia.

Två folkhögskolor i Karis

Landsändan har en lång historia också inom den fria bildningen.

Den första folkhögskolan verkade åren 1895–1926 på Västankvarn i Ingå.

Västra Nylands folkhögskola, VNF, inledde sin verksamhet i Karis med tolv elever 1905 och flyttade följande år till Pojo där skolan verkade till 1978. Då skedde flytten till en ny byggnad på skolans nuvarande område vid Pumpviken i Karis. VNF hör i dag till de största folkhögskolorna i hela landet.

Lärkkulla som också ligger i Karis grundades 1949 och fungerar både som folkakademi och stiftsgård för Borgå stift.

Också i Hangö

I Hangö inledde Evangeliska folkhögskolan sin verksamhet 1947. 2012 gick den samman med Evangeliska folkhögskolan i Vasa, så att de två nu seglar vidare under namnet Evangeliska folkhögskolan i Svenskfinland.

Hangö sommaruniversitet startade 1966 och kunde därmed fira sina första 50 år i fjol.

Källor: Karl-Erik Forssell m.fl.: Boken om Lärkkulla-stiftelsen. (1966); Leif Sundström: Västra Nylands folkhögskola 1905–1985. (1985); Henrik Cederlöf: Ekenäs stads historia IV. (1993); Kurt Westerholm: Västra Nylands yrkesskola 1945–1995. (1995); Henrik Ekberg: I borgens skugga. (2006); Västra Nyland 11.1 2011.