Åbo Svenska Teater hånar inte

Det är alltid känsligt att ta upp minoriteter och minoritetsspråk. Därför är det för mig som teaterchef och regissör viktigt att gå varsamt och hänsynsfullt fram.

Rebecca Mattbäck recenserar Åbo Svenska Teaters föreställning Snödrottningen (premiär 2.11) i Västra Nyland (6.11).

Mattbäck har all rätt att skriva hur hon vill, men i texten förekommer tydliga faktafel, vilka kan bidra till förvirring både för recensionens läsare och för teaterns publik.

Det är alltid känsligt att ta upp minoriteter och minoritetsspråk. Därför är det för mig som teaterchef och regissör viktigt att gå varsamt och hänsynsfullt fram.

Mattbäck skriver "Framför allt porträtteringen av Finlands ursprungsbefolkning samerna andas av skåpfarna stereotyper och fördomar. Framställningen av rövarna i kombination med en allt annat än korrekt schaman täckt i renhudar kastar ett dåligt sken över en annars glädjefylld familjepjäs."

Rövarna uppträder två scener tidigare än schamanen kommer in, inte i samma scen som schamanen. Ingenstans har vi påstått att schamanen skulle vara en representant för den samiska kulturen.

Mattbäck skriver vidare "Att dessutom underlåta att översätta de få samiska replikerna när såväl finska som svenska översätts både på scen och på textningsskärmarna är ännu ett hån mot den pjäs man med stolthet i marknadsföringen hävdar att görs på flera språk".

Åbo Svenska Teater textar alla pjäser på Stora scenen. I Snödrottningen har vi, förutom de svenska och de finska replikerna, även textat det finlandssvenska teckenspråket samt de samiska replikerna. Både samiskan och det finlandssvenska teckenspråket har granskats av språkkunniga i vartdera språket.

Mattbäck använder sig av pressens frihet och uttrycker fritt sina åsikter. Bra så. Åbo Svenska Teater har samma rätt och ansvar att på ett konstnärligt sätt med konstnärlig frihet berätta om världen kring oss. I den ingår också olika minoriteter, vilka vi har strävat efter att behandla med största respekt.

Jukka Aaltonen teaterchef, Åbo Svenska Teater

Svar: Angående textningen håller jag helt med Aaltonen i att samiskan är textad, men såvitt jag hann med att läsa är den inte översatt – vilket var det jag reagerade på då svenskan översätts till finska och vice versa. Här är det mycket möjligt att jag begått ett misstag då recensentens uppdrag är sådant att det finns endast en chans att ta in föreställningen. I sådana fall ber jag om ursäkt.

Grundpoängen i min kritik av de samiska inslagen i Snödrottningen är att marknadsföringen om det samiska språket, det faktum att Gerda i H. C. Andersens originalberättelse reser till Lappland och får hjälp av en lappkvinna, samt kulturella konnotationer kring schamanism, klädsel och traditioner skapar en helhetsbild som gör det lätt för publiken att uppfatta både rövarna och schamanen i Snödrottningen som uttryck för de samiska inslag marknadsföringen utlovat. Min avsikt är naturligtvis inte att skuldbelägga ÅST, utan att lyfta fram åsikten att skildringen av samer i ljuset av kulturell och historisk kontext kunde ha bearbetats och diversifierats ytterligare, som ett led i att via en öppen kulturdebatt forma den finlandssvenska teaterscenen och dess värderingar.

Rebecca Mattbäck recensent, Västra Nyland

Mer läsning