Det är nu vårt nya landskap tar form

Reform Bara en person ska representera sex västnyländska kommuner i en arbetsgrupp som förbereder landskapsreformen i Nyland. Valet görs nu.

Åsikterna om hur representanten till tjänstemannaledningsgruppen i fråga ska väljas går däremot isär bland kommundirektörerna, på vilkas bord frågan har landat. Raseborgs stadsdirektör Tom Simola ser valet som en politisk fråga och säger att frågan kommer att diskuteras i stadsstyrelsen. Hangös stadsdirektör Denis Strandell är av en annan åsikt.

– De [Nylands förbund] är uttryckligen ute efter en tjänsteman, närmare bestämt en tjänsteman på högsta nivå. I praktiken talar vi alltså om kommun- eller stadsdirektörerna. Frågan vem det är som ska utse representanten har inget entydigt svar, säger han.

Både Strandell och Simola hänvisar till den ofta rådande kutymen att den största staden eller kommun är den som får platsen, medan den näst största får suppleantplatsen. I Västnyland skulle det innebära att Lojos stadsdirektör Mika Sivula skulle bli representant och Tom Simola suppleant.

Lojo fattas i styrgruppen

Också Sivula själv ser det som en naturlig lösning att Lojo som största kommun skulle få platsen. Speciellt med tanke på att staden helt saknar representation i den styrgrupp som enligt Sivula är ett politiskt viktigt organ. Styrgruppen består av landskapsstyrelsen i utvidgad form och presidiet från landskapsfullmäktige. I den sitter Raseborgs stadsfullmäktigeordförande och Västnylands riksdagsman Thomas Blomqvist (SFP).

Men regionen har särdrag som bör beaktas.

– Den representant som väljs bör bevaka tvåspråkigheten i hela området, säger Simola.

På den punkten får han medhåll av Ingås kommundirektör, Jarl Boström.

– Vi måste betona tvåspråkigheten. Det finns många möjligheter att vara en aktiv aktör för att forma sådan service som ska vara tvåspråkig, säger han.

För Mika Sivula är det här inget problem.

– Lojo är också en tvåspråkig stad och Raseborg har en stark representant i styrgruppen. Med tanke på att det förberedande arbetet har så många nivåer tror jag att alla synvinklar kommer att komma fram ändå, säger han.

Svenskan måste beaktas

Ifall Västnyland inte utser en svenskspråkig representant till tjänstemannaledningsgruppen måste minoritetens rättigheter tryggas på något annat sätt, anser Strandell.

– Det är mycket, mycket viktigt att det finns en representant för minoriteten i arbetsgruppen men den personen måste inte nödvändigtvis vara från västra Nyland. Kuuma-kommunerna är helt finska och det är osannolikt att Helsingfors, Esbo eller Vanda utser en svenskspråkig representant. Alltså måste den personen komma från Östnyland eller härifrån, säger han.

Boström betonar vikten av att regionen ses som en helhet.

– Jag ser det som mycket viktigt att Västnyland i detta skede kan samarbeta från kant till kant för vi behöver den gemensamma åsikten när vi börjar gå in i den här processen.

Tom Simola är delvis inne på en annan linje och talar om möjligheten att följa sjukhusområdenas indelning också i den här frågan.

– Egentligen handlar det om två separata social- och hälsovårdsområden och två ekonomiska regioner: Lojo och Raseborg. Det har också varit tal om att vi utifrån detta egentligen borde ha två representanter. Men i sista hand är det här en politisk fråga.

Dialogen viktig

Oberoende av vem som representerar Västnyland betonar stads- och kommundirektörerna en fungerande dialog mellan regionen och representanten.

– Vi måste få i gång ett fungerande system för att definiera hur vi ser på saken. Det här är inte en fråga om bypolitik, det leder bara till dåliga saker, säger Boström.

Även Sivula drar en lans för samarbete.

– Det är jätteviktigt att vi har en gemensam röst. Vår region är mer splittrad än någon annan i Nyland. Huvudstadsregionen har sitt samarbete och Kuuma-kommunerna har hittat varandra mycket bra. Då återstår bara Östnyland och Västnyland. I Öst är läget helt annorlunda, där är Borgå klart större än alla andra.

– I en förändring klarar sig de som kan utnyttja de möjligheter som förändringen ger. Det skulle löna sig för oss att slå ihop våra resurser.

Officiell status nästa år

Vem representanten än blir har personen i fråga gott om utmaningar. Det kommande landskapet Nyland är splittrat och styrkeförhållandena mycket ojämna (se grafiken). Många av visionerna för framtiden skapas nu, även om arbetet egentligen är inofficiellt fram till juli nästa år. Först om regeringens förslag till ny landskapslag godkänns grundas de officiella förberedande organen, som har rätt att ingå juridiskt hållbara kontrakt. De ska börja fungera den 1 juli 2017. Då har inte alla inofficiella förberedande organ längre någon av staten definierad officiell roll.

– Saker och ting har en tendens att vara beroende av vilken väg man väljer i början. Det är nu vi väljer riktning och diskuterar fram en gemensam syn, säger utvecklingsdirektör Inka Kanerva vid Nylands förbund.

I Nyland är det tänkt att den tjänstemannaarbetsgrupp som nu utses ska fortsätta i samma sammansättning i det officiella förberedande organet nästa år. Då blir den regionala representantens roll ännu tyngre, eftersom kommundirektörerna, som nu möts var tredje vecka för att informeras om framstegen, inte har någon officiell roll i landskapsreformens förberedande arbete efter juli 2017.

– Vi har format de här arbetsgrupperna just med tanke på de förberedande organen som ska grundas nästa år. I tjänstemannaledningsgruppen sitter representanter för de organ vars uppgifter överförs till landskapet, säger Kanerva.

Omöjligt att planera på sikt

En delorsak till att det är svårt att greppa reformen är att det organ som planeras skapas från noll.

– Vi är i en helt ny sits, i och med att det gäller en helt ny konstruktion där landskapen har starkare statlig styrning än nu. Det är inte längre frågan om ett kommunägt landskapsförbund. Det är svårt att ens föreställa sig hur det ska se ut, säger Tom Simola.

– Vi har länge invaggat oss i tanken att det här är något som kommer "sen någon gång". Men det är nu vi måste agera, för 2019 är snart här. Vi måste vara förberedda på stora förändringar. Redan nu är det så gott som omöjligt för kommunen att planera sin ekonomi längre än nästa år, säger Jarl Boström.

Chefer presenteras på måndag

På måndag avslöjas vilka två som har valts till förändringsledare för landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen i Nyland. Någon ansökningsprocess har Nylands förbund inte genomfört för tjänsten, utan man har handplockat tänkbara kandidater. Vid sitt senaste möte beslutade landskapsstyrelsen att sex personer intervjuas – en för tjänsten som förändringsdirektör för landskapsreformen och fem för social- och hälsovårdsposten.

– Vi har fört diskussioner med flera personer men många har tyckt att posten som förändringsdirektör för landskapsreformen är för krävande, säger Inka Kanerva.

Åtminstone den tilltänkta förändringsledaren för landskapsreformen presenteras för landskapsstyrelsen på måndag, då styrelsen ska fatta beslut om båda direktörerna. Därefter informerar Nylands förbund offentligt om valet.

– Förändringsledaren ska styra och koordinera landskapsreformen i Nyland. Förändringsledaren för social- och hälsovårdsreformen har ett redan existerande team att jobba med, medan förändringsledaren för landskapsreformen själv får forma arbetet och bestämma vilka arbetsgrupper som ska finnas.

Organ i landskapsreformen

Delegationen: Ett organ för diskussion och information för de centrala intressentgrupperna. Möts i december och två gånger under våren. Efter 1.7.2017 kallas även styrelse- och fullmäktigeordförande från alla 26 kommuner i Nyland till delegationens möten.

Styrgruppen för det förberedande arbetet. Möts ungefär varannan vecka.

Tjänstemannaledningsgruppen: 13 personer som representerar Nylands förbund, NTM-centralen, TE-centralen, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Eteva/Kårkulla samkommun, räddningsverket, Västra Nyland, Östra Nyland, Kuuma-kommunerna, Helsingfors, Esbo, Vanda. Dessutom en representant för personalorganisationerna. Möts ungefär varannan vecka. Detta organ är ämnat att bli det officiella förberedande organ som ska grundas nästa år och inleda sitt arbete den första juli.

Kommundirektörsmötet: Möts med tre veckors mellanrum för att hållas uppdaterade om arbetet. Denna grupp har ingen officiell roll i arbetet med landskapsreformen efter 1.7.2017 men fortsätter sin verksamhet även efter det.

ANDRA LÄSER