Avsikten med lantbruksstöd har varit att sänka livsmedelspriserna för konsumenten och hjälpa jordbrukare med anskaffningen av förnödenheter för produktionen. Lantbruksstöd betalas ut i alla utvecklade länder i världen, utom i Nya Zeeland, i Europa allt sedan 1962. Dessvärre har lantbruksstödet i och med globaliseringen fått en direkt motsatt effekt.
Priserna på de livsmedelsråvaror lantbruket producerar, formas på de globala råvarubörserna. Om man vill avskaffa lantbruksstödet, borde det göras i alla länder i hela världen och en sådan konsensus går det knappast att uppnå.
Det har blivit en automatik att skattebetalaren/konsumenten betalar för att upprätthålla livsmedelsproduktionen. Industrin och handeln förses med billiga råvaror. Den senaste tidens krisstöd har haft en liten betydelse för lantbrukarens inkomst, medan imageförlusten för lantbruket har varit enorm. Lantbrukets kris går inte att fixa med mera stöd. Vi måste vända oss till konsumenten.
Konsumenten har makten att vända på kälken, det krävs små beslut vid butikshyllan. Köp inhemskt, helst direkt av producenten och håll dig borta från ”own label” produkterna. Varje förändring sker med individens egna beslut. Det går inte att anklaga handeln eller industrin, de är företag vars uppgift är att bringa vinst åt sina ägare, och att till exempel styra handelns verksamhet med lagstiftning skulle nog vara lite förvridet. Att skapa en brist och halvtomma butikshyllor skulle förstås vara en mera radikal metod.
Karl ”Kalle” Åberg, Jordbrukare, Ingå