Gasrören snart i Koverhar

Rören har redan börjat tillverkas i Kotka och börjar skeppas till Koverhar i augusti. Företaget Nord Stream 2:s gasrörsprojekt mellan Ryssland och Tyskland går framåt med stormsteg.

I slutet av april undertecknade företaget bakom de nya rören, Nord Stream 2 AG, viktiga finansieringsöverenskommelser med de fem europeiska energibolagen ENGIE, OMV, Shell, Uniper och Wintershall. De ska stå för 50 procent av projektets totala kostnader på uppskattningsvis 9,6 miljarder euro, men ryska Gazprom förblir ensam ägare.

Enligt den nuvarande tidtabellen börjar bygget av de nya gasrören sommaren 2018.

– Med de goda erfarenheterna från Nord Stream 1 tror vi på att allt kommer att gå vägen enligt tidtabellen, säger Minna Sundelin, kommunikationschef för Nord Stream 2 i Finland.

Nord Stream 2 ska byggas på motsvarande sätt som de två gasrör Nord Stream byggde 2010-2011. Aktuellt just nu är den miljökonsekvensbedömning som behövs för projektet. Den lämnades in till berörda myndigheter tidigare i år och finns fram till den 4 juni till påseende på de berörda orterna, bland dem Hangö. Förra veckans onsdag ordnade Nord Stream också ett informationsmöte i Hangö. Enligt företaget borde utredningarna som gjorts bana väg för projektet.

– Såsom då Nord Stream 1 byggdes handlar det om en väldigt liten miljöpåverkan, säger miljökonsulten Antti Lepola från företaget Ramboll.

De flesta miljöeffekterna uppkommer under byggnadsskedet och bedöms därför vara endast lokala och kortvariga. Nord Stream har utrett miljöpåverkan från alla skeden av projektet. Påverkan på vatten, luft, däggdjur, fiskenäringen, sjötrafik och buller, av förberedelser, transporter, hantering, rörläggning och användning, har analyserats. Tillsammans omspänner utredningarna 1 800 sidor.

– I Finland har vi dessutom beaktat hur det påverkar kustinvånarna. I Hangö märks främst hanteringen av rören i Koverhar hamn, säger Lepola.

Projektet står ändå inför vissa utmaningar, särskilt då minor och ammunition ska sprängas på havsbottnen. På bottnen finns tusentals minor, bomber och granater från både första och andra världskriget.

– En del måste sprängas och då måste vi först jaga bort till exempel sälar med ljudsignaler, säger Lepola.

Nord Stream förväntar sig att alla behövliga lov är klara i början av 2018. Lovprocessen pågår nu i samtliga fem länder genom vars vatten rören ska läggas. I Finland behöver Nord Stream både tillstånd av statsrådet för att dra ledningen genom Finlands ekonomiska zon och byggtillstånd av miljömyndigheterna. Runt 380 kilometer av gasrör i två riktningar kommer att läggas på finskt vatten. På två platser är sträckningen ännu oklar.

– Vid Porkala finns en bit där vi utreder två alternativ eftersom fartygstrafiken där är ganska livlig och det finns mycket ammunition från kriget, säger Tore Granskog, tillståndsansvarig för Nord Stream i Finland.

Den andra platsen ligger söder om Hangö där det finns två möjligheter att runda en djup kanjon.

Tack vare både noggranna utredningar och goda erfarenheter från Nord Stream 1 har man redan vågat köra i gång. Runt 200 000 rör ska färdigställas i Kotka i Finland och i Mukran i Tyskland. Likheten med det förra gasrörsprojektet ger tilltro.

– Vi har en lite annan rutt, men i övrigt är projekten mycket liknande, säger Simon Bonnell, internationell tillståndsdirektör för Nord Stream 2.

Dessutom har man nu både bättre teknologi till förfogande och gör ännu utförligare utredningar, bland annat om sprängningarna på havsbottnen.

Förberedelserna görs nästa vår och bygget ska komma i gång på sommaren. Arbetet med att lägga rören sker i två etapper. Arbetet börjar i Ryssland. Därifrån läggs det ena röret i riktning mot Tyskland. Sedan läggs det andra i motsatt riktning. Per dag läggs 2-3 kilometer rör, och en knapp fjärdel av alla rör kommer att lagras i och transporteras ut till havs från Koverhar.

Från början skulle runt 30 000 rör lagras i Koverhar hamn, men då den svenska hamnen Slite på Gotland hoppade av projektet med hänvisning till säkerhetspolitiska orsaker kommer Hangö nu att hantera flera rör.

– Det handlar nu om runt 40 000 rör, men de slutliga siffrorna klarnar i sommar, säger Minna Sundelin.

För Hangö hamn innebär det en rejäl volymökning i varuhanteringen från och med augusti i år och 2018. Närmare en miljon ton rör kan komma att hanteras i Hangö då rören kommer hit från Kotka. Samma mängd ska sedan transporteras till rörläggningsfartygen till havs.

Rören ska förutom i Hangö lagras och hanteras i Mukran i Tyskland, Kotka i Finland och Karlshamn i Sverige.

Den säkerhetspolitiska frågan bedömer Nord Stream att inte längre sätter flera käppar i hjulen. Frågan handlar i grund och botten om hur beroende Europa ska vara av rysk gas.

Från Nord Streams sida har man hela tiden hållit fast vid att Nord Stream 2 är ett kommersiellt projekt som inte kräver någon säkerhetspolitisk redogörelse. Nord Stream har också fört fram att det inte finns några lagar som skulle kräva ett EU-beslut för projektet.

– Vi följer nationella lov. EU är inte den som ger lov i det här fallet, säger Minna Sundelin.

I Sverige och Danmark har kritiken mot projektet varit stor. Länderna har även riktat frågor till EU. I Finland har man främst sett på miljökonsekvenserna, men även i Västnyland har Anders Adlercreutz (SFP) från Kyrkslätt varit skeptisk. Tillsammans med tre andra riksdagsledamöter lämnade han i fjol in ett skriftligt spörsmål om att man bör göra en säkerhetspolitisk analys av projektet.