I det i sig utmärkta reportaget om olika personers inställning till ett Natomedlemskap (VN 17.5.2022) finns ett par formuleringar som kan skapa missförstånd om min syn på saken. Där står att “Kvarnströms två huvudsakliga invändningar mot ett finländskt medlemskap är att det dels skulle öka risken för kärnvapenkrig, dels inte gynna freden” och att jag “dock” avslutar mitt inlägg med att skriva att jag röstar för ett medlemskap.I mitt långa blogginlägg (hittas på kvarnstrom.fi/blogg) som artikeln hänvisar till granskar jag flera invändningar mot ett medlemskap, men jag omfattar dem inte. Det är alltså inte mina invändningar utan det handlar om i debatten förekommande invändningar som jag lyfter fram och resonerar kring. Min slutsats är att de inte tål närmare granskning.
Jag skriver att jag håller med om att största vikt måste läggas vid att undvika och förebygga riskerna för krig överlag och särskilt risken för kärnvapenkrig i världen och att vi aktivt bör dra vårt lilla strå till stacken av kärnvapennedrustning hur litet det än är och göra allt vi kan för att gynna fred och diplomati. Däremot hittar jag inte övertygande argument eller belägg för att alliansfrihet är bästa alternativ för att minimera riskerna för kärnvapenkrig i det läge som nu råder.
Vidare resonerar jag kring varför det är av vikt att skilja på spänningar och stabilitet. Att Sverige och Finland går med i Nato bedöms öka stabiliteten i Östersjöregionen på lång sikt även om spänningarna ökar på kort sikt. Finlands statsledning och riksdag har också tidigare enhälligt enats om bedömningen att de baltiska ländernas Natomedlemskap har ökat stabiliteten över tid. Och stabilitet betyder fred.
Däremot hör jag till de för vilka frågan varit svår bland annat för att Natomedlemskapet står i strid med det internationella avtalet om kärnvapenförbud och för att jag önskat och jobbat för en fredligare utveckling där militära försvarets roll blir mindre istället för större. Putins Ryssland valde dock en avskyvärd väg som påverkar hela Europa, och speciellt grannländer.
I den situation som aldrig borde ha uppstått finner jag det som nödvändigt och ansvarsfullt för Finland att lämna in en ansökan, och visst är det en väg som också öppnar möjligheter, inte minst för det nordiska samarbetet. Men att trygga freden och landets självständighet bäst är det allena avgörande argumentet.
Johan Kvarnström, riksdagsledamot (SDP)
