Vinsten ska inte ensam styra skogsbruket

De rent ekonomiska vinstfaktorerna får inte vara den enda mätaren i fråga om förnuftiga skogsbruksmetoder.

17.12.2019 05:50
Skogsbruksingenjör Carl Johan Jansson oroar sig för välfärdssamhällets framtid om "världsräddarna" inte stoppas (HBL 5.10, 24.10 och 4.11, Västra Nyland 11.10).
Jansson går i sina skrivelser till attack mot "dom gröna". Med detta uttryck knippar han förenklat ihop alla som i sin oro för naturens mångfald och klimatförändringen talar för ett kalhyggesfritt skogsbruk.
Jansson hänvisar till Lukes forskning, som enligt honom utmålar en dyster ekonomisk framtid för skogsägarna om man övergår till kalhyggesfritt skogsbruk. Vidare påstår Jansson att Lukes forskning inte visar att kontinuerlig beståndsvård skulle ha några som helst fördelar vad gäller skogen som kolförråd eller för bevarandet av naturens mångfald i jämförelse med kalhyggesmetoden. Tvärtemot vad Jansson påstår, visar otaliga forskningsresultat – Lukes forskning inbegripen – att kontinuerlig beståndsvård är bättre för både klimatet och naturens mångfald. Det att naturens mångfald i våra skogar minskar beror på förändringarna i den omgivande miljön samt att livsmiljöer försvinner – och här spelar kalhyggen och monokulturer en nyckelroll.
Den ekonomiska katastrofens omfattning i ett kalhyggesfritt skogsbruk refererar Jansson med siffror som ser väldigt dystra ut om man inte kan tolka texten rätt. För säkerhets skull nämner han att beräkningarna är gjorda med nollränta. På så sätt blir hans påståenden inte direkt lögn, även om de i onödan vilseleder läsaren till felaktiga tolkningar. I verkligheten beräknar man aldrig en investerings lönsamhet med nollränta, utan med en medelränta på en skälig tid. I skogsbruksinvestering (plantering och skötsel av ungskog) betyder det här cirka 80 år. Så här räknat blir kalavverkning klart olönsammare i jämförelse med kontinuerlig beståndsvård också enligt Lukes forskning, även då man beaktar den något svagare virkesproduktionen i kontinuerligt uppdrivna bestånd.
I egenskap av skogsbruksingenjör i staden Raseborg är Janssons negativa attityd till oron kring frågorna om klimatförändring och minskandet av naturens mångfald speciellt skadliga, då de inte begränsas till hans egen åsikt utan kraftigt påverkar besluten gällande skogshanteringen i hela kommunen.
De rent ekonomiska vinstfaktorerna får inte vara den enda mätaren i fråga om förnuftiga skogsbruksmetoder. Detta borde vara en självklarhet i en tid då forskarna entydigt påpekar att världen hotas av en ekokatastrof och att åtgärderna som behövs för att fördröja den (än mindre stoppa den) är avsevärda – och de kan inte vänta.

Solja Kvarnström

ordförande, Raseborgs natur rf

ANDRA LÄSER