Integrera invandrare på svenska!

Svenskfinland är litet och vi ska sikta på att bygga ett mångkulturellt Svenskfinland tillsammans – så integrera invandrare på svenska!

Det talas ständigt om integrering av invandrare i det finska samhället och många ställer den gyllene frågan: varför inte integrera invandrare på svenska? Det finns förstås både för- och nackdelar med detta.
När man följer den allmänna samhällsdebatten är det uppenbart att man för övrigt talar mycket om ett förstärkt nordiskt samarbete, vilket ju är helt vettigt. Man har vid flera tillfällen lyft fram betydelsen av fri rörlighet och öppna gränser i Norden. Att kunna svenska underlättar kommunikationen mellan medborgarna i de olika nordiska länderna och öppnar stängda dörrar för medborgarna och ger möjlighet att fritt röra sig inom Norden. Det är värt att tänka på allt detta med tanke på studie- och arbetsmöjligheter.
Invandrare i Finland kunde integreras på svenska. Bland invandrarna finns högutbildade och kunniga personer. Dessa behöver egentligen bara lära sig ett språk och komma in i arbetslivet. Dessutom kan många av dem redan engelska som underlättar inlärningen av svenska. Så varför inte integrera dem på svenska? Då kunde de till och med i framtiden, speciellt då det är brist på arbetstillfällen, flytta till andra nordiska länder, speciellt till Sverige, och jobba där. Många invandrare har flyttat till Sverige och jobbar där. Detta har varit möjligt, eftersom de integrerats på svenska i Finland.
Själv kom jag, tillsammans med min familj, till Finland som kvotflykting våren 1999. Det var då naturligt att integrera oss på svenska och vi fick gå i svenskspråkig skola. Jag har alltså växt upp i Svenskfinland; avlagt studentexamen vid ett svenskspråkigt gymnasium och akademisk examen vid Åbo Akademi. Det har fungerat mycket bra. Det går alltså mycket bra att integrera invandrare på svenska.
En tänkbar nackdel med integrering på svenska är behovet av finskan som man senare kan konfronteras med. Om man vill bo i Finland och jobba i huvudstadsregionen eller andra orter utanför Svenskfinland bör man onekligen kunna finska. Speciellt om man vill sikta på ett statligt eller kommunalt jobb. Själv insåg jag detta för några år sedan. Jag förstod då finska mycket väl, men jag vågade inte tala språket. Jag behövde egentligen inte ens kunna finska, för jag klarade mig mycket bra då jag kunde både svenska och engelska. Jag tänkte dessutom flytta utomlands, en annan orsak till varför jag inte satsade på finskan.
Nu jobbar jag i riksdagen och talar också flytande finska. Att lära sig svenska först kan tvinga en att senare lära sig finska också. Då kan man plötsligt båda nationalspråken, vilket är en fördel. Det är värt att komma ihåg att de som blir integrerade på finska sällan strävar efter att lära sig svenska, då blir svenskan i skymundan för dessa invandrare.
Jag ser ingalunda någon anledning till varför man inte skulle kunna integreras och lyckas i Svenskfinland och vill påminna om att Svenskfinland borde ta ansvar och stöda invandrarna i integrationsprocessen. Svenskfinland är litet och vi ska sikta på att bygga ett mångkulturellt Svenskfinland tillsammans – så integrera invandrare på svenska! Det är berikande; det utvidgar finlandssvenska gränser och mångfalden blir färggrannare. Dessutom försvinner fördomarna också inom Svenskfinland.

Veronica Kalhori

Esbo

ANDRA LÄSER