Museet satsar stort på lägret

Det tyska krigstida baracklägret på Tulludden har väckt ett oerhört stort intresse i Hangö sedan utgrävningarna började 2014. I maj öppnar en efterlängtad utställning.

Jan Fast ser det som en självklarhet att satsa på en stor utställning.
Den 19 maj öppnar Hangö museum den redan länge planerade och efterlängtade utställningen om det tyska krigstida transitolägret på Tulludden. I höst har planeringen dragit i gång på allvar.
– Utan Hangöbornas hjälp skulle vi aldrig ha kommit så här långt. Det är en självklarhet att vi ordnar en sådan här utställning lokalt, säger Jan Fast, arkeologen bakom utgrävningarna på Tulludden.
Just nu planerar han och Hangö museum vad som kommer att bli en både unik och omfattande utställning om lägret som fanns i Hangö under tidigt 1940-tal.
– Det blir en lite annorlunda vinkling på historien, vi har hela tiden önskat hitta och visa människorna bakom lägret och kriget. Egentligen har planeringen av utställningen pågått vid sidan av hela forskningsprojektet, säger Fast.

Hangö i världen

Jan Fast har redan en klar bild av vad utställningen ska handla om. Soldatöden men också Hangöbornas roll i, relation till och syn på kriget och lägret ska föras fram.
– Även om Hangö är och var en liten ort, hade staden en stor roll i det stora kriget, säger Fast.
Både kvinnor och män: anställda, soldater och civila, kommer att synas. Både levande och bortgångna personers öden och minnen kommer att presenteras.
– Det här handlar om en tid då människor slängdes omkring som spelbrickor i hela Europa. De tyska soldaterna som flyttades genom Hangö kunde resa från Grekland via Hangö till Ishavskusten och tillbaka, säger Fast.
Dessa aspekter av kriget liksom dess konsekvenser för människorna som berördes har varit mycket viktiga för Fast ända sedan han inledde projektet Durchgangslager Hangö. I höst har Fast bland annat intervjuat en ännu levande veteran som bor i närheten av München.
– Förutom fynd från Tulludden, och därifrån förstås enbart de mest spektakulära då de är så många, kommer vi att lyfta fram föremål och berättelser från anhöriga, brev och böcker, allt med Hangökoppling, säger Fast.

Konst och historia

Förutom det klassiska upplägget med fynd och berättelser kommer även fotografen Jan Kailas projekt kring så kallad poetisk arkeologi på Tulludden få utrymme. Den biten ställde Kaila och Fast även ut i Helsingfors i höstas.
– I Hangö blir det alltså ett sampel konst, historia och arkeologi, säger Fast.
Utöver det lär mycket tillkomma ännu. Fast hoppas på både föreläsningar och guidningar i samband med utställningen. Dessutom fortsätter utgrävningarna för allmänheten på Tulludden, 2018 dock troligtvis för sista sommaren.
– Projektet börjar vara klart, min avhandling om det är nästa steg, säger Fast.
I sommar ska ännu kvinnornas roll i lägret ligga i fokus, men om inget nytt uppkommer börjar utgrävningarna efter det vara slutförda.

Större än vanligt

Utställningen blir i alla fall en storsatsning på flera sätt. Bland annat pågår den ända till sista mars 2019.
– Det är ett led i att bättre kunna satsa på marknadsföring av våra utställningar och att bättre kunna samarbeta med till exempel skolklasser, säger museichef Laura Lotta Andersson.
Även på museet ser man framemot att få presentera något som redan långt på förhand varit efterfrågat.
– För Hangö museums del är det roligt att få samarbeta med Jan Fast kring ett projekt som väckt mycket uppmärksamhet bland Hangöbor och givetvis andra också, säger Andersson.
Andersson tror på satsningen och hoppas på både goda samarbeten och stor dragningskraft.
– Ämnet är förstås något kontroversiellt, men det är en del av Finlands historia.

Ett tack till Hangö

För Jan Fast handlar det även om att ge något tillbaka till Hangöborna, som tack för all hjälp lokalbefolkningen bidragit med i projektet.
– Det handlar om både stöd av sparbanksstiftelsen och konkret hjälp från Hangöborna.
Att arbeta med historia lokalt är på många sätt en självklarhet för honom.
– Det är det viktiga just nu. Arkeologi är inte bara folkbildande, eller viktigt för att förklara nationens uppkomst, längre. Nu är de lokala aspekterna starkare. Vi kommer mera in på detaljer, och på samtidshistorian. Samtidigt gäller det att lyssna på människors intresse, och det här ligger i ropet.
Men med känsliga saker i samtidshistorian krävs också försiktighet. Det garanterar Jan Fast att projektet om Tulludden högaktar.
– Vi följer en etisk linje och personerna och historierna är anonyma. Det här kommer nämligen vara känsligt.
ANDRA LÄSER