Kritiska röster vill riva Nord Stream-monument i Hangö – historiker ser att globalt fenomen nått Finland

I Hangö finns flera omdebatterade monument, bland dem två som lyfter fram Nord Stream. En del röster vill att de här nu tas ner. Historiker ser att ett globalt fenomen nått Finland.

I augusti 2019 avtäckte Hangö hamns vd Anders Ahlvik och Gunther Blitz från Nord Stream 2 ett monument i Västra hamnen. På monumentet står det bland annat ”Säker energi för Europa”.
Harald Grönstrandharald.gronstrand@hbl.fi
12.10.2022 13:12 UPPDATERAD 13.10.2022 07:28
I Hangö finns flera debatterade monument, bland dem två som anknyter till gasledningarna i Östersjön. I Västra hamnen på hamnområdet finns ett monument som påminner om hamnens roll när Nord Stream 2-gasledningen byggdes. Invid torget finns ett annat monument som är en del av Nord Stream 1-projektet.
Hamnens vd Anders Ahlvik säger att hamnen diskuterat monumenten som en del ser som kontroversiella. Det finns de som till och med föreslagit att monumenten ska tas bort, men Ahlvik säger att monumenten är en del av hamnens historia.
– Hangös roll i Nord Stream-projektet hade inget med gasförsäljning att göra. Det här var stålrör som man lade ner i havet, säger Ahlvik.
År 2011 donerade Nord Stream en del av en gasledning till Hangö. Den står nu mellan torget och Västra hamnen.
Han minns att diskussionerna om projektet började 2015 och att de sista rören skeppades ut sommaren 2019. Nord Stream 2 hade en stor sysselsättande effekt i regionen, och råkade sammanfalla med att SSAB lades ner i Lappvik. Nord Stream 1 byggdes 2010–2012.
– Under sina bästa tider sysselsatte Nord Stream 2 runt 250 personer, men det kan vara i underkant. Det var en stor sak för hela regionen, många arbetslösa fick jobb då, säger Ahlvik.
Gasledningen blev också ett startskott för hamnen i Koverhar, som Hangö hamn tagit över. Projektet satte igång utvecklingen av hamnen, där bland annat en av kajerna helt restaurerades med pengar från Nord Stream 2.
Coating and logistics manager Gunther Blitz från Nord Stream 2, Hangö hamns vd Anders Ahlvik och tillståndschef Simon Bonnell från Nord Stream 2 skakade hand när de avtäckte ett monument om Nord Stream 2-projektet i augusti 2019.
– Vi ska inte glömma att Nord Stream inte är samma sak som Gazprom. Nord Stream var tyska och europeiska energibolag som finansierade ledningen tillsammans med den ryska leverantören, säger Ahlvik.
Han understryker att monumenten som lyfter fram gasledningen inte är något staden fått från Ryssland, utan av logistikföretagen som byggde ledningen samt av konsortiet kring Nord Stream, där de europeiska energibolagen ingår.
– Ifall de inte skulle vara ett stycke hamnhistoria skulle man kunna fundera på monumenten, men jag ser inte något skäl till det i nuläget. De symboliserar en bit europeisk energihistoria, säger Ahlvik.
ÅA-forskaren Christoffer Holm anser det är intressant att debatten om monument nått Finland.

Global debatt har nått Finland

Historikern Christoffer Holm har sina rötter i Hangö. I sin doktorsavhandling om Koverhars stålverk i Lappvik utanför Hangö ser han dels Nord Stream 2-projektets synlighet eftersom ledningen delvis skeppats ut från stålverkets gamla hamn.
– Det är intressant att sådana här debatter om historiska monument nu nått också Finland eftersom de försiggått i många år internationellt. Speciellt under Black Lives Matter-rörelsen tog folk saken i egna händer och rev ner statyer av personer som i det fallet kopplats till slaveri, säger Holm.
I sin doktorsavhandling han avlägger vid Åbo Akademi studerar han delvis hur stålverket kopplat samman det lokala med det globala, helt som de omdebatterade monumenten.

Plock ur Koverhars nutidshistoria

2012 lade FN-Steel ner sin fabrik i Koverhar. Det är ett stort bakslag för regionen när närmare 300 personer förlorar sina jobb.
2016 inleder hamnen samarbete med Nord Stream 2. Den omtvistade gasledningen mellan Ryssland och Tyskland ska byggas, och ryska Gazprom står bakom projektet. Under de kommande åren används Koverhar flitigt för att transportera ut rör i Finska viken.
2019 meddelar bolaget Rauanheimo att de inleder verksamhet i hamnen. Bolaget investerar stort i hamnen, och den stora satsningen har fokus på rysk antracit från Sibirien.
2022 anfaller Ryssland Ukraina. De kommande sanktionerna sätter stopp för antracitverksamheten i hamnen, och under sensommaren meddelar Rauanheimo att verksamheten ligger på is.
– Gasledningen är en del av Koverhars historia i dag. Men det finns de som funderar på om det är för känsligt och om minnesmärkena borde rivas, säger Holm.
Debatten om monumenten ser han på med intresse eftersom den varit icke-befintlig före kriget i Ukraina.
Ledningarna till Nord Stream 2 skeppades dels ut från Koverhar hamn i Hangö, dels från bland annat Kotka.
– En sådan här debatt har ju inte funnits i Finland innan sanktionerna mot Ryssland uppkom och man började revidera historien. Nu har vi ju både Leninstatyn i Åbo samt Världsfreden i Helsingfors som tagits ner.
– Men Nord Stream-monumenten är annorlunda framför allt eftersom de inte lyfter fram en person eller något som kan kopplas till en ideologi, utan snarare ett projekt som varit viktigt för staden. Monumenten lyfter fram vad projektet betydde för staden ekonomiskt samt för sysselsättningen, säger Holm.

Vad anser du om historierevisionism?

– Det är hälsosamt i många fall. Historia är kanske inte sådant man enbart ska se ur en tidigare tidsperiods perspektiv, vi måste också beakta hur vi ser på historien i dag. Men att se på historien enbart med nutida ögon är också komplicerat, säger Holm.

Inte enda monumenten

De två Nord Stream-monumenten är ändå inte de enda omdebatterade minnesmärkena i Hangö. Vid Boulevarden finns ett minnesmärke som påminner om de tyska truppernas landstigning 1918. Monumentet har rivits ner en gång, rests en gång till, och texten har skrivits om.
De flesta som besökt Hangö har sett monumentet som påminner om tyskarnas landstigning 1918. I bakgrunden är en av Hangös traditionella badhytter, men målad i Ukrainas färger. Det är för att visa solidaritet med landet.
– Frågan här är om vi ska se på monumentet enbart med dagens ögon, eller situationen direkt efter 1918? Monumentet handlar om Tysklands roll i Finlands historia och hur vi ser på inbördeskriget, och här har åsikterna länge varit tudelade. Åsikterna om monumentet påverkades också länge av Rysslands syn på Finlands och Tysklands gemensamma historia, vad vi ”fick och inte fick” lyfta fram. Nu kanske man vill revidera även det då Rysslands inflytande på Finland minskar alltmer.
Krigskyrkogården i Täktom är svår att missa för förbipasserande. Här firade ryska diplomater segerdagen i maj i år.
Strax utanför Hangö centrum finns också en omdebatterad begravningsplats. Vid den ryska krigskyrkogården i Täktom ligger hundratals stupade sovjetiska soldater. Efter att Ryssland inledde kriget i Ukraina har en del röster höjts om platsens vara eller inte-vara, speciellt efter att ryska höjdare och diplomater firade segerdagen vid krigskyrkogården i maj.
– Men sådana här begravningsplatser finns i alla länder. Frankrike är fullt med tyska och amerikanska begravningsplatser efter kriget. Det kan givetvis vara känsligt, men det borde inte vara något problem med en rysk begravningsplats i Hangö. Det dog många sovjeter där. Även här handlar det ju om att vi reviderar historien utifrån den aktuella situationen, säger Christoffer Holm.

ANDRA LÄSER