Korruptionsexpert med rötter i Kapellhamnen

Sedan drygt tre år tillbaka jobbar Catharina Groop som korruptionsexpert vid Justitieministeriet. Innan det har hon arbetat med biståndsrelaterade uppgifter inom flera internationella organisationer.

Hangö är hemma. Hangöbördiga Catharina Groop arbetar i dag med frågor kring korruptionsbekämpning.<b> </b>
– Kapellhamnen är det landskap där jag känner mig hemma, säger Catharina Groop, född Lindström.
En Hangöadress har hon inte haft sedan 1992 då hon packade resväskorna för att arbeta som au pair i Paris under ett år, innan hon skulle inleda studierna vid Åbo Akademi.
Språk var det som främst intresserade och hon valde franska som sitt huvudämne. Men under studiernas gång kände hon att språken mera var ett verktyg, att hon saknade substansen för det hon ville arbeta med i framtiden. Det var så statskunskapen kom med i bilden.
– Under de sista studieåren började jag intressera mig för frågor kring mänsklig utveckling. Efter magisterexamen gjorde jag ett helt år av praktik; först vid Unicef i Bryssel, sedan vid Europaparlamentets forskningsavdelning i Luxemburg, säger Catharina Groop.

Namibia ett andra hem

Efter det har uppdragen avlöst varandra. Som en röd tråd i karriären har varit en mångkulturell arbetsmiljö och uppgifter kopplade till utveckling och god förvaltning. Afrika har fått en speciell plats i Catharina Groops hjärta, särskilt Namibia som var hennes hem under en period.
Hennes första kontakter med den afrikanska kontinenten kom från åren vid Utrikesministeriet då hon arbetade vid Enheten för södra Afrika. Det blev språngbrädet till uppdraget vid UNDP (Förenta Nationernas Utvecklingsprogram) i Windhoek, Namibia. Under cirka tre års tid arbetade hon där med frågor relaterade till fattigdomsminskning och jämlikhet.
– Namibia är ett land som är rikt på naturresurser. Tyvärr är inkomstklyftorna och skillnaderna i utvecklingsnivå mellan landets olika delar stora. UNDP:s målsättning var att minska klyftorna och ojämlikheten, säger Groop.

En stark människokärlek

En av de saker som starkast påverkade Catharina Groop under tiden i Namibia var människokontakterna, både professionellt och privat. Hennes vistelse i Namibia sammanföll med sjukdomsfall inom familjen. Det långa avståndet hem var en utmaning. Catharina säger att om hon hade varit hemma i Finland, hade hon säkert hållit situationen mera privat. Men i Namibia är det en självklarhet att man engagerar sig i varandras liv.
– Som finländare kunde den här sortens involvering kännas lite ovan. Samtidigt fick jag ett enormt stöd. Mina kolleger och vänner bar mina sorger och glädjeämnen.
Catharina medger dock att det också finns fördelar med det diskreta, mera avvaktande, finländska sättet.
– Men ibland är det skönt att någon tar steget mot en och hjälper en över bron. Jag tror man behöver av båda delarna, konstaterar hon och tillägger att många personer från tiden i Windhoek fortfarande tillhör den närmaste vänkretsen.
En annan sak i det namibiska samhället som gjorde ett stort intryck var den livsglädje människorna ofta utstrålar, trots en hård vardag kantad av många utmaningar. Delar av hemligheten ligger kanske i det sociala umgänget, man tar sig tid för varandra. Man har också ett mera avslappnat förhållningssätt till vad som behöver ske i dag och vad som kan göras i morgon.
– Jag fick tidigt lära mig att inte anlända en halv timme i förväg till möten. Det hände att möten som var planerade till klockan tio på morgonen inleddes först på eftermiddagen, säger Catharina Groop med ett skratt.

Doktorerat om korruption

Efter åren i Namibia återvände Catharina och hennes man Kim Groop, som varit med i Afrika hela perioden, till Åbo. Kim, som hade skrivit klart sin doktorsavhandling i religionshistoria, disputerade och Catharina inledde sina doktorandstudier i statskunskap. Avhandlingen tog fokus på korruption, ett ämne som börjat intressera under de år hon arbetat med utvecklingsfrågor.
Hon disputerade 2013 och kort därpå började hon arbeta vid Justitieministeriet som expert på korruptionsbekämpning.

Hur skulle du beskriva Finlands situation beträffande korruption?

– Enligt exempelvis CPI-måttet, som fokuserar på mutor inom offentliga sektorn, är Finland så gott som korruptionsfritt.
Forskningen visar dock att så inte är fallet. Korruptionsrelaterade riskområden är bland annat byggbranschen, offentliga upphandlingar, planläggning och politisk finansiering. Om man ser på nivåer av samhället visar forskningen att lokalnivån är den mest utsatta.
– Ofta förekommer korruption i gränslandet mellan det privata och det offentliga.
Den finländska korruptionen tar ofta formen av oegentligt påverkande, favorisering eller oetiskt beslutsfattande utanför de formella strukturerna. Huruvida korruptionen ökat eller minskat under de senaste åren vill Catharina Groop inte spekulera i på grund av bristande forskning på området.
– Men man kan i alla fall säga att det både bland medborgarna och på myndighetsnivå finns en ökad medvetenhet om problemen.

Flytande på fem språk

Språkstudierna Catharina Groop inledde sin akademiska bana med har varit en stor tillgång i den internationella miljö som blivit hennes arbetsfält. Hon pratar inte mindre än sju olika språk; svenska, finska, engelska, franska, spanska, tyska och kiswahili. De fem första behärskar hon flytande, tyskan något sämre.
– Jag klarar av att köpa tomater och bananer på kiswahili samt be om anvisningar, mer än så är det nästan inte. Jag skulle gärna lära mig mera.

Vad är nyckeln till framgångsrika språkstudier, hur angriper man ett nytt språk på bästa sätt?

– Det viktigaste är att det finns en genuin vilja att lära sig och ett intresse också för den kultur där språket används.
Musik har varit ett behändigt inlärningsredskap för att memorera fraser och spä på ordförrådet. Hon läser också mycket för att upprätthålla språken.
– Man ska heller inte vara för hård mot själv, utan ta varje möjlighet att prata.

Håller koll på Hangö

Trots att Catharina Groops arbetsplats finns i Helsingfors, är hemmet fortfarande i Åbo. Hangö besöker hon regelbundet för att träffa mamma och bror. Även om tiden är en bristvara har det känts viktigt att de egna barnen har ett förhållande till Hangö. Hon förklarar stolt att de är väl förtrogna med lekparkerna, stränderna och kan sjunga Hangövalsen.
– Och jag har nog koll på vad som händer i Hangö. Mamma är noga med att spara alla Hangötidningar åt mig.
Hon utesluter inte en återflytt i något skede av livet.
– Man vet aldrig vad som händer, livet förändras och för en i olika riktningar, kanske blir det Hangö men vi är också öppna för en längre period i södra Afrika, vem vet.

ANDRA LÄSER