På torsdagsmorgonen klockan 8 invigde Kyrkslätt sin nya välfärdscentral.
– Det här är ett stort ögonblick för Kyrkslättsborna, sade kommunens vård- och omsorgsdirektör Sirkku Pekkarinen-Keto när hon klippte det röda bandet.
Öppningen är något av en milstolpe för kommunen, trots att man knappt hinner ha någon egen verksamhet välfärdscentralen. Om en månad tar nämligen välfärdsområdet över, och själva byggnaden säljer kommunen till investerare.
Kyrkslätts kommundirektör Tarmo Aarnio säger att tajmningen med den nya välfärdscentralen är perfekt. Försäljningen av den ger också kommunens ekonomi svängrum.
– När vi började planera välfärdscentralen visste vi inte ens att social- och hälsovårdsreformen skulle genomföras. Nu blev vi klara, tajmning är utmärkt, säger kommundirektör Tarmo Aarnio.
Han säger att det inte spelar någon roll för kommuninvånarna vem det är som har hand om tjänsterna i centralen, så länge som de finns. Och vinsten av fastighetens försäljning, 15 miljoner euro, är välkommen.
– Pengarna ger kommunen andrum och lättar på lånebördan.
Kyrkslätts välfärdscentral kostade 48,5 miljoner euro att bygga. Det är kommunens dyraste fastighet hittills, men ändå har man lyckats sälja den till priset 63,5 miljoner euro.
Stärker kommunens ekonomi
HBL ringde också de tre största partierna i Kyrkslätt: SFP, Samlingspartiet och De Gröna, för att fråga hur de helst skulle använda de extra 15 miljonerna. Partierna är relativt eniga i frågan.
– Vi har ju väldigt många investeringar på gång i kommunen, så de här pengarna kommer att gå till dem. Vi kommer inte att göra något extra med pengarna, säger Ulf Kjerin som leder SFP:s kommunfullmäktigegrupp.
Han säger att partiet inte diskuterat alternativ, eftersom tryggandet av kommunens ekonomi prioriteras.
– Kommunens ekonomi är mycket osäker när välfärdsområdet inleder sin verksamhet vid årsskiftet. De här pengarna ger oss andrum och mindre oro, säger Kjerin.
Betala lån
Urho Blom leder Samlingspartiet i Kyrkslätt. Han säger att kommunens kommande fastighetsprojekt sätter tonen för vad pengarna ska användas till.
– Från Samlingspartiets sida är svaret mycket klart. Vi vill stärka kommunens ekonomi, så pengarna ska täcka utgifter samt betala av lån, i synnerhet de kortsiktiga, säger Blom.
– I framtiden när de nya skolorna byggs kommer kommunens utgifter att öka, så vi behöver eget kapital.
Vill satsa på unga
Markus Myllyniemi som leder De Grönas fullmäktigegrupp är inne på samma linje som de övriga stora partierna.
– Vår syn är inte nödvändigtvis att vi lägger pengarna på något speciellt, utan att vi använder dem till att balansera kommunens ekonomi, säger Myllyniemi.
Han påpekar att kommunen precis budgetförhandlat, och att partierna har en samsyn i att man vill upprätthålla kommunens tjänster.
– Även om det skulle bli ett bättre år ekonomiskt kan vi inte slösa.
– Men i framtiden skulle vi i De Gröna gärna lägga pengar på förebyggande arbete kring ungdomars mående. Pengasituationen är dålig just nu, men på lång sikt skulle det spara kommunen mycket, säger Myllyniemi.
ANDRA LÄSER
