Insändare: Skapa en sällskapsklubb för hundar

Gosse och Evert, våra två västgötaspetsgossar, har med allt högre uppstickande öron följt med kraven på att staden ska sponsorera en hundpark i Ekenäs. Gossarna skäller bestämt nej till sådana krav.

Så som hundparkerna i dag är inrättade, är det få som ens vill gå nära dem. Gosse och Evert menar att riktiga hundar gör en lång omväg runt dem. Där är ofta snuskigt, och hundägare tenderar att underlåta att se till sina hundar så att de beter sig som folk. Aggressivt beteende ses mellan fingrarna, eller kanske inte ens uppmärksammas när hundägarna är sysselsatta med att prälla sinsemellan eller knäppa på sina telefoner, och i synnerhet hundar med en mera humanistisk läggning kan drabbas av långvarig stress och rädsla i möten med sina med hundar.

Gosse och Evert vill därför peka på ett bättre alternativ än en hundpark i stadens regi. En sällskapsklubb för hundar skulle inrättas i Ekenäs. Ändamålet skulle vara att komma dit för att ”snacka, inte kacka”.

Klubben skulle bildas i samarbete mellan staden och hundägarna. Driften och kostnaderna skulle hundägarna stå för. Vi skulle få fördelen med engagerade privatpersoner, vilkas intresse att hålla snyggt och trevligt vida skulle överstiga vad vi kunde vänta oss av ett kommunalt projekt.

Väl bekanta med geografin i Ekenäs centrum, visar gossarna på området söder om Villa Schildt, där det funnits en snötipp på vintern.

De har redan tassat ut ett 1 000 kvadratmeter stort område, som avgränsas av stranden, och som fortsätter mot kanalen mot Ramsholmen. För hundägarnas trivsel kunde naturen snyggas upp litet, och stranden göras tillgänglig för simlystna hundar.

Staden, som markägare, skulle arrendera området till en förening som bildas för att driva sällskapsklubben. Staden skulle dessutom stå för nödvändig uppsnyggning av naturen, samt för inhägnad runt området.

Föreningen för sällskapsklubben skulle bildas av staden, tillsammans med ett initialt mindre antal hundägareldsjälar, och efter att föreningen byggt upp verksamheten, sedan vara öppen för hugade hundägare i staden.

En grundplåt på några tusen euro skulle räcka för starten. Medlemsavgiften kunde vara femtio euro per år för att bestrida löpande utgifter för service och renhållning, samt naturligtvis tillställningar och träning med trevligt och smakligt program för husse, matte och vovve.

Klubbens port skulle förses med elektroniskt lås, med tillträde såväl in som ut endast för registrerade medlemmar. Porten skulle förses med en skylt ”Endast för färdigt kackade medlemmar”. Med andra ord, vi talar inte om ett ställe dit hundarna kommer för att uträtta sina behov, utan om ett ställe att trivas i trevligt hundsällskap.

Gosse och Evert har anmält sitt intresse som grundande hundar. Därmed anmäler även jag mig som hundägareldsjäl för att hjälpa till att skapa sällskapsklubben. Jag finns i telefonkatalogen, och väntar på att ni intresserade hör av er.

En kopia av denna text har gått till stadsdirektören. En god idé behöver ju alltid en hög beskyddare för att kunna flyga.

På samma sätt som Ekenäs i tiderna skapade den första gågatan, och Gnägget satte staden på kartan som Svenskfinlands första diskotek, skulle en sällskapsklubb för hundar bära budskapet om den nytänkande och hundvänliga staden, inte bara i Västnyland, utan i hela Finland, i Norden, ja i hela världen.

Gustav Hafrén, Ekenäs, hälftenägare till Gosse och Evert