"Valet kan inte gå jättefel"

Linnéa Henriksson är en av de västnyländska delegaterna på SFP:s partidag i Åbo. Hon ser med tillförsikt på valet av ny ordförande.

Dick Carstens från Hangö är en av de västnyländska delegaterna på SFP:s partidag i Åbo.
Eva Hagman
11.06.2016 09:00
SFP:s nuvarande ordförande Carl Haglund ställer inte upp för omval och tre personer vill leda partiet: Anders Adlercreutz från Kyrkslätt, Anna-Maja Henriksson från Jakobstad och Ida Schauman från Åbo.
Linnéa Henriksson tror Anna-Maja Henriksson kommer att bli vald.
Jag har öppet konstaterat att jag står bakom henne. Både Ida Schauman och Anders Adlercreutz är vettiga människor så valet kan inte gå jättefel.
Dick Carstens från SFP i Hangö är en annan delegat på partidagen. Han talar inte om vem han röstar på utan nöjer sig med att säga att han satsar på någon av de mindre erfarna.

Minska skadeverkningarna

SFP är för första gången på decennier i opposition i riksdagen, och har ingen plats i regeringen.
Carstens tycker partiet klarat den nya rollen skapligt.
– Det är en stor omställning från att vara med till att sitta på sidolinjen. Jag är själv rätt ny i politiken men har märkt inom partiet att den här sitsen är annorlunda.
Linnéa Henriksson säger att det är svårt att mäta SFP:s insats i oppositionen, bland annat för att rollen är så ny. Men hon uppfattar att partiet gjort ett gott arbete, även om det inte alltid syns till exempel i finska medier.
– Krasst sett handlar det om att minska de potentiella skadeverkningarna.
Hon nämner som exempel den pågående reformen av tingsrätterna och förslaget till förordning om joursjukhus. I båda fallen kommer den svenska servicen att försämras. Om SFP suttit i regeringen hade förslaget att stänga en del tingsrätter troligen slagit mindre hårt mot Svenskfinland.
– I och med att SFP inte sitter i regeringen tappar man insikt om vad som är på väg. Tiden att reagera blir kortare.

Nato eller inte Nato

Henriksson ska troligen leda det utskott som behandlar partiprogrammet. Hon har inte formulerat texterna men konstaterar att hon lär få bekanta sig med programmet.
Hon kommenterar det inte närmare, utan nöjer sig med att säga att hon är en konkret människa och att världen inte hinner bli perfekt på några år.
I programmet står bland annat att Finland är medlem i Nato år 2025.
Henriksson har inte engagerat sig särskilt mycket i Nato-frågan. Hon konstaterar att det finns många andra inom partiet som intresserar sig för försvarspolitik.
Carstens har inte heller fördjupat sig i Nato-frågan. Han tycker de ekonomiska hoten är större, åtminstone inom den närmaste framtiden.
– Men det ska bli intressant att höra diskussionen och se vem som talar för och emot Nato.

ANDRA LÄSER