Tidig insats viktig vid ätstörningar

Den offentliga vårdapparaten inom specialistvården remitterar inte till privata kliniker ifall man har tillgång till motsvarande vård i egen regi. Det gäller också vid ätstörningar.

Ser och hör. Skolhälsovårdare Carola Rosenqvist har låg tröskel för att ta tag i misstänkta ätstörningar.
Det betyder att den privata kliniken Ätstörningscentrum (artikel om kliniken) som erbjuder patienter med ätstörningar vård på svenska inte får några västnyländska klienter remitterade via det offentliga vårdmaskineriet.
– Det beror på att vi inom HNS har en egen klinik för svåra ätstörningar, Ulfåsa i Helsingfors, säger Thomas Dahllund, barnläkare vid Raseborgs sjukhus.
Enligt honom är kön till Ulfåsa i dag kort och målsättningen är att patienterna får vård också på svenska.
– Då jag tidigare i höst besökte kliniken sade man att man har som mål att i varje arbetspass ha en svenskspråkig terapeut i arbete.
Utöver vikten av vård på modersmålet nämner Thomas Dahllund att det är viktigt att vården är kontinuerlig och sker i samarbete med samma terapeuter hela vårdperioden igenom. Han påpekar dock att det är svårt att garantera det i och med att vårdtiden kan vara upp till två år.
Västnyländska barn och ungdomar med ätstörningar som kräver avdelningsvård vårdades tidigare främst i Ekenäs. De som hade somatiska orsaker till sjukdomen vårdades på sjukhusets barnavdelning medan klienter med psykiatriska symptom vårdades på Ekåsens barn- och ungdomsavdelning.
– Vi kan inte längre ge somatisk vård på sjukhusets barnavdelning eftersom den har lagts ner. Vi sköter naturligtvis patienter polikliniskt i samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin.
Barn med ätstörningar som behöver somatisk vård slussas vidare till exempelvis Jorvs sjukhus. Då de kroppsligt är i ok skick kan Ulfåsa eller barn- och ungdomspsykiatriska enheten i Ekenäs vara följande adress, säger Thomas Dahllund.

Skolhälsovårdaren viktig

Man försöker fånga upp dem som insjuknat så tidigt som möjligt för att undvika eller minimera vårdtiden på sjukhus.
– Ju tidigare barnet får kontakt med rätt vårdinstans i stället för att bollas runt, desto större är sannolikheten att snabbare bli frisk, säger Thomas Dahllund.
Han har varit med och upprättat en vårdkedja som ska underlätta bedömningen och remitteringen av patienter med misstänkt ätstörning och framhäver skolhälsovårdarens roll i sammanhanget:
– Skolhälsovårdaren har en nyckelroll då det gäller att tidigt identifiera barn och unga som är i riskzonen, eftersom hälsovårdaren träffar ungdomarna kontinuerligt.
Carola Rosenqvist som är skolhälsovårdare vid Ekenäs högstadieskola och Ekenäs gymnasium håller med:
– Vi finns ju med från den första skoldagen tills barnen går ut nian.
I årskurserna 1, 5 och 8 görs hälsoundersökningar som innefattar en bredare kartläggning av bland annat tillväxten. Man strävar därtill efter att träffa varje elev årligen.

Hör, ser och reagerar

Utöver att man har hälsoundersökningarna som grund använder skolhälsovårdarna flitigt både ögon och öron.
– Vi reagerar på det vi ser, hör och hör berättas. Om vi hör att ett barn inte äter skollunch har vi väldigt lätt att med skäl eller svepskäl hålla koll på barnet.
Tröskeln är låg att vid minsta misstanke göra en punktinsats.
– Kontakt med hemmet är också väsentlig i sammanhanget, säger Carola Rosenqvist.
För att klassas som anorexi ska en ätstörning uppfylla vissa kriterier. För det första ska vikten understiga den förväntade vikten med minst 15 procent.
– Man ska också ha ett stört ätbeteende samt en förvrängd bild av sig själv eller av det man äter.
Rosenqvist nämner hemmets måltider som en viktig kontrollsituation.
– Tillåt som förälder inte att ditt barn går till sitt rum med middagstallriken. Ät tillsammans. Det är också viktigt med en god måltidsrytm och i övrigt goda matvanor.

ANDRA LÄSER