Det uttrycket har säkert många av oss hört någon gång, men kanske inte skänkt så mycket eftertanke. Uttrycket brukar ibland myntas då Finlands utmaningar men också framgång förklaras, hur vi trots Östersjöns avskärmande effekt och närheten till Ryssland till slut ändå blev ett västeuropeiskt land. I praktiken är vårt land nästan en ö. Över 80 procent av utrikeshandeln går sjövägen. Utan fartyg och hamnar skulle vi vara så gott som isolerade, något som blivit ännu tydligare efter att vår främsta landgräns, mot grannen i öster, sedan fjolåret utgör ytterligare en avskärmning.
Trots det får sjöfarten ganska sällan den uppmärksamhet den förtjänar. Sjöfarten är livsviktig för Finland men diskuteras ganska lite och kan vara svår att greppa. Att begripa hur logistik och transporter fungerar kräver ofta någon form av personlig kontakt. I Västnyland har både Hangö- och Ingåborna fördelen att ha en handelshamn i hemknutarna. Hamnarna ger liv till samhället men berättar också om hur logistik fungerar. Det öppnar upp våra ögon åtminstone delvis.
Då nästan alla laster de senaste decennierna flyttat in i containers och trailers är det ändå svårt att få en djupare insyn. Men om man kopplar ihop olika pusselbitar blir det tydligare. Det är något som alla vinner på, och något som alla som jobbar med transport förtjänar. Då dagens människa bara behöver trycka på en knapp online eller gå till närmaste butik för att få det vi behöver och vill ha, är vi skyldiga dem som gör det möjligt lite mer uppskattning än vad de vanligtvis får.
