Nu utreds hur stor skada skarven vållar fiskenäringen — ska vara bas för potentiellt stödsystem

Ett nytt projekt kartlägger hur mycket skada skarven orsakar kommersiellt fiske. Om skadorna är betydande utreds möjligheter till att införa ett stödsystem.

Skarvar påverkar fiskbeståndet och vållar skada för fiskare.
− Av Naturresursinstitutets lägesöversikter om fisket har det framgått att skarven orsakar många olika slags olägenheter inom näringarna kommersiellt fiske och vattenbruk, berättar Mats Westerbom, specialforskare vid Naturresursinstitutet (Luke).
Luke ska nu tillsammans med Åbo universitet och yrkeshögskolan Novia undersöka omfattningen av de skador som skarven orsakar det kommersiella fisket och vattenbruket. Vid fiskodlingsanläggningar utreds också motsvarande effekter av gråhägern. Miljöministeriet finansierar det tvååriga forskningsprojektet.

Grund för ersättning

Forskningsprojektet hänför sig till lagen om förebyggande och ersättning av skador orsakade av fridlysta djur, vars syfte är att utveckla och förtydliga grunderna för ersättning av skador. För att kunna utveckla lagen behövs forskningsrön om skadornas omfattning i olika områden.
− Om de direkta skadorna som orsakas av skarven på det kommersiella fisket och de skador som orsakas av skarven och gråhägern på vattenbruket konstateras vara betydande i projektet, utreder vi som fortsatt arbete olika möjligheter att upprätta ett rättvist stödsystem, berättar Hanne Lohilahti från Miljöministeriet.
Projektet ger också information om hur skador orsakade av fridlysta djur kan förebyggas vid vattenbruksanläggningar. Förebyggandet av skador är ett av de viktigaste målen för den lag som bereds.

Påverkar fiskbeståndet

Det har bedömts att skarven orsakar inkomstbortfall inom fisket. Arten fångar abborre, gös och sik, och konsekvenserna för det lokala fiskbeståndet kan vara betydande. Fåglar som jagar i vattenbruksanläggningar minskar mängden odlad fisk. De medför därutöver stress för fisken, vilket kan påverka fiskens tillväxt och dödlighet.
Forskningen kommer att inriktas på de områden som drabbas mest av skador orsakade av skarvar
Avsikten är att planera och genomföra projektet i samarbete med fiskare och vattenbruksföretagare för att bättre beakta deras erfarenheter och kunskaper.
− Därför önskar vi att fiskare och vattenbrukare aktivt ska kontakta oss, i synnerhet i de områden där de direkta skadorna som orsakas av skarvar är betydande. Vårt mål är att fokusera utredningarna till dessa områden, säger Mats Westerbom.

Filmar fåglarna

Med Åbo universitets kontinuerligt inspelande kameraövervakning dokumenteras de fågelarter som besöker ryssjor och vattenbruksanläggningar, antalet individer och besökens frekvens samt fåglarnas beteende och antalet fångade fiskar. Skadornas omfattning och art bedöms på grundval av observationerna.
– Vid vattenbruksanläggningar beräknar vi produktionsförlusterna genom att ställa antalet fågelbesök per odlingskasse i förhållande till den fiskbiomassa som kassen producerar under växtperioden och mängden använt foder, säger Markus Kankainen vid Naturresursinstitutet.
Fåglarnas misslyckade fångstförsök kan skada fiskar i fiskares fällor och odlingskassar. Vid Åbo universitet görs ett test för att reda ut om det är möjligt att identifiera den fågelart som orsakat såren baserat på rovdjurets DNA som blivit kvar i såret.
Projektet tar också fram information om den regionala omfattningen och fördelningen av skarvarnas födosökningsfärder. Kartläggning och modellering av den regionala omfattningen av dessa födosök bidrar till att förstå hur skarven utnyttjar områden och är därmed viktig bakgrundsinformation för att bygga upp ett eventuellt framtida stödsystem.
I Finland häckar omkring 25 000 skarvpar. Skarven är en fågel som är fridlyst enligt naturvårdslagen. Den får inte jagas och dess häckning får inte störas förutom med dispens av NTM-centralen.
ANDRA LÄSER