Realistisk lägesanalys

Regeringen gör en kärv analys av Finlands läge. Möjligheten att bli Natomedlem är ett viktigt instrument.

John-Erik Jansén
18.06.2016 06:00
I september 2007 sade den dåvarande försvarsministern Jyri Häkämies, Saml, inför den utrikespolitiska forskningscentralen CSIS i Washington att de tre största utmaningarna för Finlands säkerhetspolitik är Ryssland, Ryssland och Ryssland.
Det snart nio år gamla talet gör sig påmint i regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse som gavs offentlighet på fredagen. Redogörelsen drar upp strategin för Finlands agerande i en omvärld som ser radikalt annorlunda ut än den miljö där Jyri Häkämies befann sig.
"Ryssland har till stor del avvisat den säkerhet som bygger på samarbete och utmanar den europeiska säkerhetsordningen. Ryssland har visat att landet har vilja och förmåga att använda militärt våld för att nå sina mål", heter det i redogörelsen.
I motsats till läget 2007 kan militära maktmedel eller hot om dem inte uteslutas när Finland analyserar de nya hotbilderna.
Redogörelsen är kärv och realistisk, den slutar med en plädering för starkare kristålighet som innefattar allt från försvarsförmåga, inre säkerhet, och att bekämpa informationspåverkan till pandemier och naturkatastrofer.
Nej, det finns inget krigshot mot Finland, svarade utrikesminister Timo Soini, Sannf, på en fråga från pressen när han presenterade redogörelsen. Han tillade att försvaret är förberett för allt, och att det är bra att vi visar att vi försvarar vårt samhälle och vår frihet.
Med det påminde han om det självklara målet för all säkerhets- och försvarspolitik. Att det sades ger ett mått på det allvar som just nu präglar den utrikes- och säkerhetspolitiska analysen.
Den övergripande slutsatsen är att Finland inte kan isolera sig utan måste söka samarbete på alla plan.
Här har Sverige en särställning. Redogörelsen konstaterar att samarbetet med Sverige inte har några begränsningar, det kan alltså bli hur brett och djupt som helst.
Det öppnar intressanta perspektiv, ända till ett statsfördrag där länderna lovar att möta militära hot med förenade krafter. Ett steg på den hypotetiska vägen är konstaterandet att gemensamma åtgärder höjer tröskeln för incidenter och angrepp.
USA:s engagemang i Nato och militära satsning i Europa är viktiga för Finlands säkerhet, fastslår redogörelsen.
Om Donald Trump blir president och står fast vid sin utfästelse att minska USA:s närvaro i Europa uppstår det alltså ett stort säkerhetsunderskott också för det icke-allierade Finland.
Skrivningen om Nato preciserar att det är viktigt att Nato fortsätter att hålla dörren öppen för nya medlemmar. Det fortlöpande samarbetet garanterar att det inte uppstår några praktiska hinder för ett medlemskap om förändringarna i säkerhetsmiljön gör det aktuellt med en ansökan.
Finland säger nu tydligt att det militära samarbetet vid behov kan transformeras i en ansökningsprocess. Möjligheten att söka medlemskap i Nato är ett säkerhetspolitiskt instrument, och Ryssland vet att vi har det här instrumentet, sade president Sauli Niinistö i en intervju i Dagens Nyheter på fredagen.
Ryssland vet att hotet om en skarp reaktion inte har fått Finland att tänka om när det gäller Nato.
I fråga om Ryssland vill Finland upprätthålla stabila och fungerande relationer, men grunden utgörs av EU:s gemensamma riktlinjer.
EU är Finlands värdegemenskap, och Finland vill stärka unionen som säkerhetsgemenskap. Klausulen om ömsesidigt bistånd har en stark säkerhetspolitisk betydelse, fastslår utredningen.
Det är ett tidens tecken att den formuleringen återfinns i ett dokument som utarbetats under ledning av Timo Soini.
En av startsignalerna för Sannfinländarnas politiska uppgång var ju partiordförande Soinis bekanta "Där du ser EU, där ser du problem", med bättre retorisk snärt i den ursprungliga finska versionen.

ANDRA LÄSER