Åtalade för skadegörelse vid Rasborgs slott: Djur eller schaktningsarbeten gjorde groparna

Rättegången pågår mot två män som står åtalade för att har grävt närmare 300 gropar vid Raseborgs slott och tagit med sig fornminnen därifrån. Männen förnekar brott. Den ena menar att han bytt till sig medeltida projektiler sedan barndomen i Estland, den andra att han är en vanlig historieintresserad ung man.

Det var gropar som denna som uppdagades vid området kring Raseborgs slott på hösten 2017. I slutet av november greps två män som åtalas för grov skadegörelse och för grov stöld för att ha grävt på mark som är fredad och tagit med sig fornminnen.
Anna Svartström
18.08.2020 17:15 UPPDATERAD 18.08.2020 17:16
Det var på hösten för tre år sedan som skadegörelsen uppdagades: Någon hade grävt närmare 300 gropar kring Rasborgs medeltida slott.
I slutet av november greps två män nära slottet. De står nu åtalade för grov skadegörelse och grov stöld. Rättegången pågår vid Västra Nylands tingsrätt i Raseborg.
Enligt åklagaren har männen skadat eller förstört egendom som hör till finska staten och Forststyrelsen. De har enligt åklagaren grävt sammanlagt 284 gropar och tagit med sig fornfynd, åtminstone ett tiotal medeltida projektiler.
Projektilerna hittades vid en husrannsakan i den ena mannens bostad.
"Skadegörelsen har orsakat betydande och irreparabla skador på den historiskt och civilisatoriskt viktiga egendomen", skriver åklagaren Alexander Lindgren i stämningsansökan.
Området kring ruinerna, slottsmalmen och åkerområdet invid slottet är fredade enligt lagen om fornminnen. Tidigare har man bland annat hittat smycken och mynt från 1300–1500-talen i här.

Varifrån kommer föremålen?

Männen medger att de båda har varit i närheten av eller vid slottet ett par gånger, men nekar till brott. Då de greps ska de ha varit på platsen för att bekanta sig med sevärdheter, i synnerhet Snappertuna kyrka.
När de återvände till bilen greps de av polis. Polisen fann inte redskap för att gräva, metalldetektorer eller fornminnen hos dem, påpekar den ena åtalade.
Det var hos den här åtalade mannen som polisen i en husrannsakan senare hittade de tiotals projektilerna. De härstammar inte från Raseborg, hävdar mannen.
Enligt honom har de kommit till honom när han var barn. Han ska ha hittat dem på åkrar i Udria nära Narva i Estland, fått projektiler av grannar och av sin far – samt genom byteshandel med vänner.
Vid flytten till Finland för tio år sedan hade han sedan tagit dem med sig.
"Projektiler hittas regelbundet i Estland i Narvaområdet", skriver försvaret till rätten.
Sakkunniga vid Helsingfors universitet skriver däremot i ett utlåtande att det är mycket osannolikt att projektilerna skulle härstamma från något annat ställe än Raseborg. Museiverket å sin sida skriver att forskarna har hög trovärdighet. De har genomfört utgrävningar vid slottet och forskat i slottets historia de senaste tio åren.
Den andra mannen förnekar att han skulle ha något att göra med de påstådda brotten. I sitt svar att han är en "helt vanlig, skötsam ung man som är intresserad av historia".

Teorier om groparna

De åtalade männen presenterar också egna teorier om hur groparna kan ha uppstått. De menar att det kan ha varit djur som åstadkommit dem, och så konstaterar de att det verkar ha utförts lantbruks- och schaktningsarbeten i området.
Museiverket menar att groparna har gjorts med spadar, och inte är grävda av djur, och att det är uppenbart att någon har försökt täcka igen dem. Schaktningsarbeten orsakar enligt verket dessutom mindre skada än vad letande med metalldetektor gör.
Raseborgs slott var i aktivt bruk under 1300–1500-talen. Föremål från den tiden har hittats i utgrävningar vid ruinen.