Pengar till unga är pengar för framtiden

I dagarna har unga i hela landet fått veta om de har fått en studieplats eller inte. De som går vidare till fortsatta studier är att gratulera. En studieplats ger åtminstone en möjlighet till delaktighet i samhället och i slutändan förstås jobb.

28.06.2018 20:00
För dem som inte får en studieplats kan läget vara betydligt knepigare. Att hitta rätt i djungeln av arbetssökning, arbetslöshetsunderstöd, andra studiemöjligheter, praktikplatser eller arbetsprövning kan vara svårt för de unga och de behöver hjälp. Det här har också staten insett för kring tio år sedan, då det uppsökande ungdomsarbetet föddes. Arbetsformen finns till för att hjälpa unga under 29 år, som inte studerar eller jobbar. Syftet är att hjälpa dessa ungdomar att hitta rätt i servicedjungeln.
Enligt statistik från Undervisnings- och kulturministeriet, på vars bord ungdomsarbetet ligger, har arbetet under tio år burit frukt. Snart sagt alla kommuner har numera uppsökande ungdomsarbetare, och på riksnivå når de 28 000 ungdomar varje år. 13 000 av dem har styrts till någon form av åtgärder.
I de västnyländska kommunerna bodde i fjol nästan 18 700 ungdomar i åldern 15–28 år. Av dem fick 477 hjälp av uppsökande ungdomsarbetare i Hangö, Raseborg, Ingå, Lojo, Sjundeå eller Kyrkslätt under fjolåret. Hjälpen kan bestå av allt från sparring kring val av studieplats till mer intensiva insatser för att få jobb eller hitta rätt i servicedjungeln.
Men fortfarande finns det en stor grupp unga som varken studerar eller jobbar. Bara i Nyland är siffran hisnande 20 734 personer. Av dessa har en del frivilligt mellanår medan andra kanske bara pausar för att fundera vartåt de vill styra sitt liv. Närmare 70 procent av de unga som fått hjälp av uppsökande ungdomsarbetare har främst behövt uppmuntran och sparring.
Men av statistiken att döma är antalet unga som inte förmår hantera livspusslet oroväckande stort. Drygt tjugo procent av klienterna inom det uppsökande ungdomsarbetet behövde hjälp med utkomsten, nästan lika många styrdes till mentalvårdstjänster. Erfarenheterna i ungdomsverkstäder i bygden visar att det finns unga som saknar grundläggande vardagskunskaper som att laga mat eller tvätta kläder.
Genom det uppsökande ungdomsarbetet får de unga den hjälp de behöver, sannolikt tidigare än annars, och sannolikt innan de börjar må alltför dåligt. Det är det sannerligen värt att satsa några miljoner på.
En utmaning är ändå att hitta alla de unga som behöver hjälp. Ensamma unga som inte rör sig ute med andra unga, som inte har studieplats eller arbete eller söker jobb är svåra att nå. Det finns goda strukturer för att fånga upp så många som möjligt genom att skolor, försvarsmakten och civiltjänstcentralen meddelar om alla unga som avbrutit sina studier eller militärtjänstgöring eller som inte fått en studieplats.
Men ändå är läget knepigt. Särskilt på glesbygden där avstånden är långa kan det vara svårt att ta sig hemifrån till de tjänster som erbjuds. Saknar den unga körkort eller bil hjälper det inte att tröskeln är låg. En ny modell för uppsökande ungdomsarbete, som lånats av Diakonissanstalten, kan hjälpa till att lösa problemet. Där är tanken att föra det uppsökande ungdomsarbetet ända hem till den unga vid behov. Det kräver naturligtvis ännu mer resurser för att förverkligas.
Också i Västnyland har kommunerna insett vikten av att satsa på de unga. Till exempel Sjundeå har efter sex års arbete fått ner antalet unga som varken jobbar eller studerar till trettio. För att komma dit krävs att också lokala beslutsfattare förbinder sig vid att satsa på ungdomarna. Och göra det under tillräckligt lång tid så arbetet hinner bära frukt.

ANDRA LÄSER