Inget blir annorlunda efter årsskiftet – men både vårdarnas lön och arbetsbild kan förändras inom några år

Vid årsskiftet inleder välfärdsområdena sin verksamhet, vilket bland annat innebär att all kommunal vårdpersonal överförs till välfärdsområdena. Det här innebär en stor omställning, framför allt eftersom mycket ännu verkar vara oklart.

– Vi upplever att informationen hela tiden ändras och det finns en oro över hur det ska gå. Vi ska bland annat få nya datorer, nya mejladresser. Patientdatasystemet ändrar ändå inte här, men tekniken gör det, säger Susanne Enholm som är primärskötare vid Hangö hälsovårdscentral.

Hon är också huvudförtroendeman för facket Tehys avdelning här. Hon berättar att diskussionerna varit många och att det finns flera frågetecken.

– Det finns en oro för hur det ska gå för Hangö. Vi är ju lite här på sidan om och hoppas att vi också beaktas. Vi vill inte bli bortglömda på udden, säger Enholm.

Hon berättar också att arbetsbilden här är krävande. Patienter skickas snabbt hit från specialistvården, vilket betyder att personalen måste vara kunnig. Det är en av orsakerna till att vårdarna här får en konkurrenskraftig lön jämfört med andra kommuner.

– Det är ju inte frågan om strålande löner till att börja med, men i Hangö har vi högre lön. Det har funnits tider då det varit svårt med rekryteringen, så staden införde ett rekryteringstillägg en gång i tiden. Staden försökte locka hit arbetare med högre lön, och nu har vi faktiskt haft det bättre med rekryteringen, säger Enholm.

Lönerna är ändå ett frågetecken när välfärdsområdet tar över. Arbetstagarnas löner kommer att vara desamma efter övergången, men inom några år ska lönerna harmoniseras.

– Lönerna ska nog harmoniseras uppåt. För samma uppgifter ska det vara samma lön, säger Enholm.

Anne Nummela har jobbat i Hangö sedan 1,5 år tillbaka och är ställföreträdande grundtrygghetsdirektör i Hangö sedan mars 2022. Hon kan inte ge ett historiskt perspektiv på hur lönerna i staden ser ut, men bekräftar att lönerna inom bland annat bäddavdelningen och hemvården i Hangö varit konkurrenskraftiga.

– Kommunerna måste utgå från sina resurser, och det lär vara lång väg till Hangö, så därför har det kanske behövts en extra morot för att locka arbetskraft, säger Nummela.

Men när lönerna harmoniseras är utgångsläget att alla ska få samma lön för samma arbete. Det kunde innebära att övriga kommuners vårdares löner kunde höjas till Hangös nivå. Den konkurrenskraftiga lönen, eller morotspengen, skulle då utebli.

– Det är en intressant fråga, tyvärr har jag ingen kristallkula. Det här blir en utmaning för välfärdsområdet, men jag tror att omständigheter som rykte och läget kommer att spela en roll, säger Nummela.

Kimmo Sarekoski är beredningsdirektör för personalfrågor inom Västra Nylands välfärdsområde. Han säger att lönerna är en knepig fråga, och att den kommer att påverka budgeten betydligt.

– Vår personalbudget ligger på runt 600 miljoner, och för harmoniseringen har vi reserverat fem procent under de kommande tre åren. I praktiken blir det antagligen mer, motsvarande ungefär 32 miljoner euro, säger Sarekoski.

Dessutom är löneharmoniseringen en svår fråga. Arbetsuppgifterna inom samma arbetstitel varierar nämligen mellan kommunerna.

– Så hur ska vi göra? Ska vi harmonisera alla löner och arbetsuppgifter, eller se till att det finns olika arbetsbeskrivningar inom välfärdsområdet? I mindre kommuner har arbetarna ofta ett brett kunnande och arbetsuppgifter enligt det.

– Vill vi ha arbetsbilder med brett kunnande eller ska arbetsbilden ändras? Det kan vi ännu inte säga. Jag förstår att många är oroliga, men vi måste utreda hur servicemodellen ska se ut.

– Frågan blir hur vi ska behandla lokala tillägg. Möjligtvis ser vi sådana här tillägg i arbetsuppgifter som kräver en bred kompetens, säger Sarekoski.